Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TANKAR RÖRANDE UPPFOSTRAN.
ensidigt formella utbildning motsvarade ej mera den nya tidens
fordringar. Skolan skulle nu ha en mera praktisk karaktär
och ett mera praktiskt syfte. Hade man under århundraden
förlorat nära på all hänsyn till lifvet inom skolan, så ville man
nu att den praktiska nyttan först och främst skulle tagas i
betraktande vid ordnandet af undervisningen. Om man förut
med ensidig konsekvens fasthållit vid latin och teologi som
skolans hufvudämnen, så lade man nu största vikten på mo-
dersmålen, naturvetenskaperna och andra praktiska discipliner.
Hade den föregående tidens skola hufvudsakligen afsett upp-
fostran af byråkratiska ämbetsmän och intoleranta präster, ville
man nu i främsta rummet skapa nyttiga och dugliga medbor-
gare med en praktisk syn på tingen. Man lade därför större
vikt på karaktärens utbildning än på kunskapers inhämtande,
och man yrkade nu för första gången icke blott att ungdo-
mens fysiska uppfostran skulle beaktas af skolan, utan rentaf
att den skulle likställas med den andliga utbildningen. Som
ytterligare reformkraf uppstäldes, att undervisningen skulle
humaniseras. Färlan och prygelstraffet, den föregående tidens
främsta uppfostringsmedel, skulle om ej helt och hållet bann-
lysas, så åtminstone i betydlig grad inskränkas. Barnen skulle
uppfostras mera i frihet än förut. I stället för att uteslutande
använda hårdhet och tvång, skulle man på alt sätt söka un-
derlätta de ungas arbete genom att i undervisningen införa
något af lekens frihet och friskhet. Slutligen stälde man äf-
ven kraf på att undervisningen i högre grad än förut skulle
populariseras och utbredas till alt vidsträktare lager af be-
folkningen.
Dessa tidens nya idéer på uppfostringens område hade i
alt väsentligt uttalats redan af den engelska filosofen John
Locke i hans märkliga skrift Some thougts concerning educa-
tion, som utkom år 1693 och snart därefter genom öf-
versättningar blef känd äfven i de öfriga kulturländerna, i
svensk tolkning år 1709. Öfveralt värkade dessa idéer be-
fruktande och framkallade såväl litterära väckelser som prak-
tiska refornisträfvanden.
Äfven i Sverige visade sig i frihetstidens början ett lif-
ligt intresse för undervisningsväsendets omdaning. Redan vid
de första riksdagarna togos skolfrågorna till tals, och man
skyndade på 1723 års ständermöte att antaga en ny skolord-
ning, innan det uppgjorda förslaget hade genomgått en grund-
ligare ompröfning och granskning. Den skulle därför provi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
