Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN,
soriskt tillämpas till påföljande riksdag, men faktiskt for-
blef denna nya gymnasii- och skolordning gällande under hela
seklet och ännu in på följande tidehvarf. Några storre or-
ändringar infördes icke genom denna skolstadga. Alt forble 1
hufvudsak vid det gamla. På latinet och teologin lades fort-
farande största vikten. Läromästarne erhöllo dock några svaga
antydningar om nödvändigheten af en mildare disciplin och
att i sin undervisning söka ställa sig på elevernas standpunkt
samt icke besvära dem med onödiga vidlyftigheter, utan vinn-
lägga sig om all möjlig korthet och tydlighet. Någon for-
skjutning till förmån för modersmålet i skolan tyckes afven
den nya skollagen åsyftat. På gymnasium skulle lärjungar,
»som till poesin hafva en besynnerlig böjelse och drift», ofvas
i svensk verskonst, och bland läroböckerna upptogos äfven sa-
dana* på svenska eller i svensk öfversättning. Själfva latin-
talandet på skolan hade uppskjutits till fjärde klassen, en af
de märkligaste förändringarna, som särskildt motiverades däi-
med, att början med talande i de lägre klasserna vore mera
skadligt än gagneligt för ungdomen, emedan dess forråd af
latinska glosor och ordalag ännu var så fattigt.
Ordningen i gymnasierna förblef väsentligen vid det gamla.
Den enda novitet, som kunde noteras, är förbudet att syssel-
sätta ungdomen med mörka och onyttiga qvaestioner hörande
till den skolastiska filosofin. I stället skulle på gymnasierna
läsas en då så modern bok som Anders Rydelius’ »Förnuftsöf-
ningar».
Själffallet blef denna nya skolordning införd äfven i Fin-
lands jämförelsevis fåtaliga skolor, som icke utan svarigheter
hade restaurerats efter stora ofreden. Någon tillfredsställelse
med den nya lagen förspörjer man icke, vare sig här eller i
Sverige. Klagomål och påminnelser samt ändringsyrkanden
framträda från olika håll, icke minst från vårt land. Öfver
hufvud synes missnöjet med den så hastigt tillkomna skolord-
ningen ha varit i jämt tilltagande. Vid riksdagarna framträdde
ständigt nya memorial, åsyftande skolväsendets reformering,
och slutligen tillsattes 1745 års stora uppfostringskommission,
som införskaffade talrika reformförslag från alla rikets konsis-
torier och akademier samt arbetade öfver 20 års tid, utan att
något egentligt resultat blef frukten af det långvariga arbe-
tet. Det af kommissionen slutligen utarbetade förslaget (trykt
1760) blef nämligen aldrig antaget.
Det klena faktiska resultatet är så mycket anmärknings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
