Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMIDÉER RÖRANDE UNDERVISNINGEN. 81
värdare, som intresset för undervisningsreformer var så allmänt.
Det delades synbarligen äfven af myndigheterna. Enligt den
nya ordningen för Kongl. kanslikollegiet hade åt bemälde kolle-
gium uppdragits inseendet öfver studiernas idkande och ung-
domens uppfostran i riket. Man finner också att kollegiet
redan före Åbo akademis restauration hade vändt sig till
akademins konsistorium och uppmanat detsamma att vidhan-
dengifva »hvad därtill tjäna kan, på det skickelige och kvicke
ämnen därigenom så mycket skyndsammare må kunna ernå
en grundlig kunskap i hvarjehanda vetenskaper, särdeles i de
stycken, som äro dem nödige» 1.
Om man häri kan se en vink till konsistorium att inkomma
med förslag till reformering af den akademiska undervisningen,
så uppfattades detta icke af konsistoriales, hvilka förklarade att
det åsyftade ändamålet kunde vinnas, om professorerna finge
sina löner, exercitiemästare skulle uppehållas och ett godt
bibliotek inrättas. Man ser af detta svar att Åbo akademi
till en början hade att kämpa med svårigheteter, inför hvilka
alla mera vidtgående reformförslag förstummades.
Sedan akademin emellertid kommit någorlunda i ordning
och arbetet begynte löpa igen i de gamla gängorna, framträdde
då och då förslag till tidsenliga förändringar i den akademiska
undervisningen. Som ett utslag af den nya tidens fordringar
kan framhållas en skrifvelse af kanslikollegiet af den 16 juli
1723, hvari anbefalles att »den studerande ungdomen må, hvad
politiske saker och den svenska regeringsformen anbelangar,
besynnerligen undervisas»2. Man ville synbarligen dana en
frihetssinnad och politiskt intresserad ungdom.
Bland universitetets kanslerer under denna period visade
särskildt grefve Ernst Johan Creutz ett varmt intresse för den
gamla slentrianmässiga undervisningens ersättande med en
enklare, mera tidsenlig och praktisk. Hans program framgår
af ett bref till konsistorium, hvari det bl. a. heter, »att ung-
domen på kort tid bör, här som annorstädes, kunna få lära
hela Theologin med alla dess delar (hvaribland naturalis et
moralis ej äro de minst nödige), hela vår svenska lagfarenhet,
jus naturae stricte sic dictum samt en därpå grundad och med
historica illustrerad Politica, Historiam universalem, särdeles
de tre sista seculorum och besynnerligast patriae, utan hvilka
1 Cons. Prot. 12/10 1721.
2 Cons. Prot. 21/8 1723.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
