Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O, FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN.
02––––––––- –––––––––– -
––––––––––––- –––––––-
tre sistnämda vetenskaper intet jus publicum ad status Euro-
pae aplicatum och således långt mindre det högst nödiga jus
publ. Svecanum kan föredragas; att förtiga flere vetenskaper,
hvilka äfven som de nämda för deras bepröfvade nytta vär-
kel. äro oumgiängliga» 1.
Beträffande själfva undervisningsmetoden yrkade Creutz,
att man ej skulle upptaga tiden med onödiga subtiliteter och
kontroversier, utan borde alla vetenskaper afhandlas grundli-
gen och på kort tid. Ej heller borde man uteslutande syssla
med studia theologica, utan skulle ungdomen vid akademin
äfven fostras för andra beställningar i landet än endast präst-
tjänster.
Då konsistorium gjorde invändningar mot kanslerns reform-
förslag, tillbakavisade han desamma i följande skrifvelse:
»Hr biskopen och procancellarien samt consistorium academicum
lära i öfrigit förmodeligen hysa de skäliga tankar om svenska och finska
ungdomens naturliga förstånds krafter, att då många åtskilliga saker före-
ställas dem 1) uti behörig ordning, 2) fast och grundeligen samt 3) i all
gjörlig korthet från början till slutet, blifva deras sinnen ingalunda däraf
orediga; utan är jag åtminstone alldeles om vederspelet försäkrad, och
att vår ungdom tvärtom på det sättet ad rerum non fucatam cognitionem
deducitur, hvilken sedan med all nytta kan föras till praxin. Men det är
likaledes äfven så ostridigt, att ock de allra bästa ämnen till starka huf-
vuden både här och i andra länder ganska lätt confonderas, när de utan
ordning, utan grundfasta principia och per multas ambages på en gång
fästa sig vid åtskilliga saker dem Constitutionerne kalla inutiles specula-
tiones, perplexitates, tricas et subtilitates, till hvilka sjukdomars förekommande
höga öfverheten förordnat Docentes och dem som uppsichten på deras
göromål åligger ...»2
Man finner här ett upplyst försök till någon reformering
af den gamla undervisningen vid akademin, men det synes
att reformplanerna äfven stött på motstånd. Det nya på un-
dervisningens område hade synbarligen många vedersakare,
som gärna sågo att alt förblef vid det gamla.
De nya idéerna på uppfostringens område vunno dock, ju
längre det led, alt flere anhängare äfven hos oss. I de många
förslagen till landets ekonomiska upphjälpande, hvilka fram-
trädde under denna period, berördes understundom äfven un-
dervisningsfrågorna och framhölls hvilka förbättringar på
detta område vore af de nya tidsförhållandena påkallade. Så-
dant finner man bland annat i det märkliga memorial rörande
1 Kongl. och Cancellers Bref 24/8 1738.
2 Kongl. och Cancellers Bref 23/G 1738.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
