Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROVALLIUS OM NATURALHISTORIEN. 83
Finlands uppkomst, som af lagmannen, sedermera landshöfdin-
gen L. J. Ehrenmalm inlämnades vid 1741 års riksdag. Fram-
hållande den stora bristen på arbetskrafter, anser han en af
orsakerna därtill vara att »torpare och soldate-barn, då de
hunnit till ro eller 12 år, hopetals begifva sig till de i städerna
befintelige skolar» samt yrkar därför att sådana barn ej utan
urskilning skulle underhållas i skolorna, utan endast de, som
hade utsikter till att göra sig nyttige i rikets tjänst. De som
ej visade någon begåfning för vetenskaperna och ej gjorde
några framsteg i desamma, borde vända tillbaka till plogen.
Vidare yrkade memorialförfattaren, att ungdomen i Finland
»jämte den hjälp, som de hade af academien i Åbo, kunde
handledes att förstå att utöfva mechaniquen, fortification och
artillerie, styrmans konsten, rit- och ridkonsten, som kunde
göra dem öfvade till fäderneslandets tjänst, till dess förmon,
till dess säkerhet och försvar samt befordra deras kropps
hälsa» k
Ehrenmalm ville sålunda utsträcka ungdomens uppfostran
till en hel mängd områden, som då ännu ej voro alls beaktade
i vårt land. Hans förslag stannade naturligtvis inom de fromma
önskningarnas område, det gick icke så lätt att införa något
nytt på undervisningens så väl ingrodda fält. Därtill fordrades
att någon, som hade direkt inflytande på skolungdomens led-
ning, skulle gripas af de nya reformidéerna.
Först inemot medlet af seklet finna vi att försök i sådan
riktning värkligen gjordes hos oss. Det skedde sedan högsta
ledningen af vårt undervisningsväsen kom i händerna på den
i främsta rummet såsom naturvetenskapsman kände professorn
vid Åbo akademi, sedermera biskopen och prokanslern Johan
Brovallius. Då hans egentliga värksamhet faller inom det
naturvetenskapliga området, skola vi i ett följande kapitel ägna
honom en utförligare belysning. Men här böra vi så mycket
hällre förutskicka en redogörelse för hans sträfvanden äfven
på skolans område, som han i detta afseende helt och hållet
var gripen af den nya tidens idéer och använde all sin energi
och alt sitt inflytande för att värkligen genomföra något nytt
och tidsenligt. Redan före sin anställning som professor i fysik
vid Åbo akademi, hade han i Sverige utgifvit en märklig
broskyr Tankar öfver Historia naturalis Nytta vid Ungdomens
1 Jfr Svenska Litteratursällskapets i Finland Förh. och Uppsatser,
d. 3. s. 165, 181—182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
