Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROVALLIUS OM NATURALHISTORIEN. 85
Brovallius’ skrift var ett ord i sinom tid och väkte myc-
ket stor uppmärksamhet, såsom man redan kan finna däraf,
att den genom Linnés försorg öfversattes till latin och utgafs
i Leyden för att sålunda bekantgöras, för hela utlandets lärda
värld.
Uppmuntrad af framgången utgaf Brovallius ännu samma
år en ny broskyr i ämnet Tankar öfver Naturkunnigheten, och
huru then bör drifvas vid en Academia. Därmed var dock
förenadt ett alldeles specielt syfte. Brovallius hade vid denna tid
sökt den lediga professionen i fysik vid Åbo akademi, och han
synes ha utgifvit sin skrift såsom ett slags specimen för denna
tjänst, hvarför den också är tillägnad Åbo akademis davarande
kansler, den förenämde E. J. Creutz, hvars intresse för hit-
hörande frågor vi ofvan omtalat. I följd af det nämda syftet
är äfven innehållet i denna skrift af speciell natur än i
den föregående. Den sysselsätter sig med vetenskapliga
detaljfrågor, systematisering och indelningar och har därföi en
mera lärd prägel. Här uttalade tankar om naturkunnighetens
nödvändighet för den studerande ungdomen äro desamma som
i föregående broskyr, men författaren tager nu ett steg längre
och söker visa den metod, som bör följas vid undervisningen.
Han förkastar därvid helt och hållet den metafysiska natur-
forskningen, som tidigare så allmänt blifvit följd, och vidhåller
sin tids nya uppfattning att all kunskap skall grundas på
erfarenheten och vinnas dels genom rön, dels genom forsök
eller experiment. Först sedan sadana. förutgatt, kunde man
göra allmännare slutsatser, uppställa regler och lagar föi feno-
menvärlden och systematisera sina kunskaper. Slutligen boide
alt lämpas till »värkelig nytta». Forskaren ägde visa, »huru
det ljuset han förvärfvat sig kan tjäna till människosläktets
och isynnerhet republikens gagn, förkofring och välfärd». I det
program för en professoris physices göromål, hvarmed Broval-
lius slutar sin speciminationsskrift, framhåller han därför icke
blott nödvändigheten af att handleda vid experiment och
göra scientifika slutsatser, utan äfven visa, huru de fysiska
sanningarna redan äro tillämpade i konster, handtvärk och
hushållning och »huru de vidare skulle kunna till nytta läm-
pas och användas». Undervisningsmetoden skulle därför på
samma gång vara experimentell, vetenskaplig och praktisk.
Det är tidens af Brovallius varmt omfattade älsklingsidéer han
här uttalar med den lifliga öfvertygelsen, att riket och hus-
hållningen skulle stå på långt bättre fötter, om man i skolor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
