Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSLAG TILL UNDERVISNINGSREFORMER. 87
afseende på naturliga böjelser och gåfvor, men i full öfverens-
stämmelse med den tidens uppfattning, för hvilken lekman
och olärd å ena sidan samt klärk och lärd å andra sidan gälde
för synonyma begrepp. Vidare lästes alt i skolan med för stor
tidspillan. Den mesta tiden gick till inlärandet af »de så kal-
lade lärda språken, hvilka dock äro ingen lärdom utan allenast
ett litet medel därtill», och äfven i dessa gjorde lärjungarna
icke större framsteg än att de efter 8 å 10 års trägna studier
icke kommit så långt, att de kunde förstå nödiga latinska
böcker. En af de förnämsta orsakerna hvarför det gick så
långsamt var den omständigheten att grammatiken lästes på
latin. Genom denna studiemetod händer det därför, att »Lati-
nen på slutet icke annat blifvit än ett täckelse att hänga öf-
ver okunnigheten, på det den icke måtte så lätteligen af stu-
deradt folk rönas och kännas». Öfver hufvud bedrefvos stu-
dierna som ett handtvärk, största delen af det, som inhämta-
des, var en tom minneskunskap, och skolan meddelade för det
mesta sådant, som hade ingen nytta med sig i lifvet.
I alla dessa afseenden borde skolan, enligt Brovallius, ge-
nomgå en grundlig reformering. Det som lästes i skolan borde
vara sådant, att det kunde tjäna till grundval för alla eller de
flesta stånd, ej blott för präster. Näst förmågan att kunna läsa
i bok, skrifva och räkna samt kännedomen af kristendomen
och bibeln skulle komma kunskap i naturalhistorien, matemati-
kens elementer, människans naturalhistoria, det förnämsta ur
historien, »principerna af en sund moral, sasom den ur förnuf-
tets grunder härledes, men dock med uppenbarelsen öfverens-
konimer», »en teckning eller utkast af rikets tillstånd och re-
geringssätt samt afmålning af de förnämsta och allmännast
förekommande ting och göromal, konster, handtväik, närings-
medel, sysslor» 0. s. v. Eleverna borde indelas i klasser efter
blifvande yrken, och hvad lärosättet vidkom, borde allting
läras på modersmålet, icke ur latinska kompendier, skolböc-
kerna borde vara författade på svenska, och hvad de grammati-
kaliska reglerna beträffar, borde de först inläras under »tillämp-
ning till svenska språket». Kunskap i latin kunde förvärfvas
»uti en skärskild latinsk klass förnämligast genom öfning
och jämförelse med modersmålet». De flesta komma till rätta
med endast svenska. Hvad själfva lärosättet angår, yikade
Brovallius att alt borde föreställas »med ljuflighet och sakt-
modichet». Läraren borde icke hålla skolan »för ett tukthus
och lärdomen för trångmål». Eleverna borde sattas 1 tillfälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
