Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN.
att observera alt med egna ögon genom spatserfärder, besök i
värkstäder o. s. v.
Hvilken rikedom på nya moderna och humana synpunk-
ter innehålla icke Brovallius’ »Oförgripeliga Tankar», syn-
punkter som det först lyckats en långt senare tid att genom-
föra i praktiken. Brovallius var också den, som icke blott
inspirerat, utan sannolikt äfven författat det ståtliga betänkande
i skolfrågan, som af Åbo domkapitel år 1754 afgafs till upp-
fostringskommissionen. Icke blott ideerna och förslagen i detta
utlåtande öfverensstämma med de åsikter, som Brovallius utta-
lat i sina tidigare broskyrer, utan äfven stilens egenheter för-
råda honom som den egentlige författaren af betänkandet. Det
är en sammanfattning och utvidgning af hans tidigare tankar,
numera omarbetade till ett moget och förträffligt motiveradt
förslag till förbättring af undervisningen vid skolorna och
gymnasierna i riket. Efter upprepande af klandret af den gäl-
lande skolorganisationens brister, framför alt dess ringa hänsyn
till samhällets värkliga behof samt ungdomens naturliga böjel-
ser och blifvande lefnadskall, uppehåller sig betänkandet utför-
ligt vid, huru undervisningen i de olika disciplinerna borde
ordnas för att frambringa önskvärda resultat. Härutinnan gör
betänkandet en hel mängd riktiga iakttagelser och meddelar
äfven några intressanta uppgifter. Så meddelas att natural-
historien redan kommit vackert i gång vid akademierna och
att äfven skolorna i landet voro försedda med skickliga lärare
i dessa stycken. Vidare uttalades som önskningsmål att hvarje
skola och gymnasium borde vara försedda med naturaliesam-
lingar. Angående undervisningen i historia yrkas, att den icke
såsom vanligt skulle inskränkas endast till inpluggande af
namn och årtal, utan borde ungdomen såsom t. ex. i Bossuets
»Discours sur l‘histoire universelle» eller hos Langlet du Fres-
noy lära sammanhanget emellan orsak och värkningar, grun-
derna till nationers och rikens uppkomst och flor samt afta-
gande och undergång m. m. Af stor vikt vore också att ung-
domen skulle lära känna sitt fädernesland och detta skedde
bäst »igenom de böcker, som äro utkomne uti vår svenska
Geographie, jämte de inländska resebeskrifningarne». Sådana
böcker tillika med de i Stockholm utgifna svenska landkartorna
borde därför bringas i allmännare bruk vid skolor och gymna-
sier. Beträffande språkundervisningen meddelar betänkandet,
att svenska grammatiker i latinska språket redan voro antagna
i de flesta skolor, en reform som också förklarades vara fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
