Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9°
FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN.
Genom sina utgifna broskyrer och betänkanden i tidens
undervisningsfrågor framstår Brovallius som vårt lands främste
pedagog under denna tid, ja en af de främste i hela riket.
Hans betydelse i detta afseende var redan insedd och upp-
skattad af samtiden. Så framhölls i ett memorial, afgifvet år
1748 af rektorn vid Björneborgs trivialskola J. Kraftman, att
Brovallius icke blott hade varit »ganska mån att förse sko-
larne med skickelige lärare, utan ock gjort den förträffeliga
anstalt, att vetenskaperne numera drifves i skolarne på ett
naturligare och långt bättre sätt än tillförene». Ja, han har
»haft sådane högst nödige vetenskaper i gång i skolarne, som
intet länge sedan äfven vid Academierne lågo så godt som i
purt öde». Historiae naturalis, Physices och Oeconomiae stu-
dium hade äfven i skolorna begynt att »lyfta på hufvudet».
I sina ännu i tryck bevarade skoltal, till hvilka vi strax
skola återkomma, prisar samme Kraftman denne »vår stora
Verulam» äfven som »scholarum restaurator», som på alt sätt
förbättrat skolarbetet och på det eftertryckligaste främjat »sko-
lornas fulla drift» samt äfven arbetet på bättre vilkor för den
utmagrade skolstaten.
Vid Brovallius’ död yttrade en minnestalare om hans peda-
gogiska värksamhet, att han »rättade åtskilligt vetenskaperna
och det allmänna till nytta. Han urskilde det nödiga från
det onödiga. Han förordnade att vetenskaper, som gagna
samhället, böra äga företräde för dem, som endast pryda det-
samma. Han inskränkte vidlyftiga omgångar i lärosätten och
utstakade alla möjliga genvägar till en stadgad och för ett
borgerligt samfund nyttig lärdom», anseende sig därigenom ha
»förlängt medborgarnes lifstid».
Man kan häraf finna, att Brovallius genomfört sina huf-
vudidéer på undervisningens område i sitt stifts skolor. Att
hans idéer ej fullständigt segrade eller ledde till något defini-
tivt resultat, berodde på att tiden ännu ej var fullt mogen för
desamma. I detta afseende gjorde sig Brovallius själf inga
illusioner. Han uttalade i ett af sina pedagogiska betänkan-
den den önskan, »at hundrade år härefter med grund kunde
sägas thet naturens inventarium i vårt k. fädernesland vore
så iståndsatt, att därvid icke synnerl. mycket felas». Ef-
tervärlden har gifvit honom en plats vid sidan af samtidens
stora tyska pedagoger. Många af hans pedagogiska tankar
har först vår tid kunnat realisera och för flere andra kämpar
man ännu i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
