Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. KRAFTMANS SKOLTAL.
Bland Brovallius’ finska medhjälpare och bland dem, som
värksammast bidrogo till genomförandet af hans reformprogram,
bör uppmärksammas den redan nämde Johan Kraftman. Tidi-
gare den första docenten i ekonomi vid Åbo akademi och den
första, som därstädes hållit föreläsningar i landthushållning,
hade han, då han sedermera blef förbigången vid besättandet
af den nyinrättade professionen i ekonomi, följt Brovallius
anmaning och antagit rektoratet vid Björneborgs trivialskola,
hvilket han innehade i sju års tid från 1748 till 1755. Han säger
sig själf af biskopen ha blifvit förordnad att vid sagda skola
»drifva reele vetenskaper» och tillägger att Björneborgs skola
var den första, uti hvilken informationsvärket, enligt Brovallius
anvisning, blifvit drifvet på långt bättre och fördelaktigare sätt
än tillförene skett både här och annorstädes. Om arten af
denna undervisning och om sina egna pedagogiska tankar har
Kraftman meddelat upplysningar i de skoltal han höll vid de
årliga examina och af hvilka några blifvit bevarade genom
trycket under titel Tat om Läsnings- Werket (1751), de första
rektorstal, som vår litteratur har att uppvisa1. Redan i det tal,
hvarmed han tillträdde sin rektorsbefattning 1748, utkastade
han en tämligen utförlig grundritning af en skola, sådan han
tänkte sig den till ungdomens och det allmännas gemen-
samma nytta. I korthet sammanfattade voro hans grundsatser,
»att ungdomen skulle handledas uti sådant, hvarmed han fram-
deles årligen kunde nära sig och tjäna det allmänna. Och eme-
dan vetenskaperna äro vidlöftige och konsterne oändeligen
många, men däremot människans lifstid kort och hennes för-
mögenhet både i anseende till kroppen och själen ganska in-
skränkt, skulle ungdomen redan af början urskiljas och läras,
hvar och en uti det, som han af naturen vore böjelig till, pa
det han måtte blifva skickelig till att tjäna publikum i nagot
visst, och icke en eländig stympare uti flere saker, dem han
framdeles aldrig behöfde». Lärosättet borde därför sa mycket
som möjligt inrättas på ett sadant sätt, att »ungdomens för-
stånd skulle blifva skärpt och spitsat samt att den fördärfve-
liga blotta utanläsningen, som gör förnuftigt folk till papegojor,
borde upphöra».
1 Utom här ingående trenne tal vid årsafslutningarna 1749 1751
har af K. G. Leinberg i »Handlingar rörande finska skolväsendets histo-
ria» (3 delen) publicerats ytterligare två skoltal af Kraftman, hallna
1748 och 1755.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
