Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN.
Kraftmans för tiden moderna åsikter framgå mer än tyd-
ligt ur detta program. Han var emot att ungdomen skulle
besväras med onyttiga eller mindre nödiga saker, men det var
icke häller nog med att de vetenskaper, som lärdes, voro nyt-
tiga och nödiga, utan de borde »läras grundeligen och pa en lätt
och naturlig metod». Eleverna borde framför alt vara fria fran
en »trälsam utanläsning». Kraftman var till och med emot utan-
läsning af katekesen. Ingen metafysik borde häller läras i sko-
lorna. Däremot förordade han varmt tidens modevetenskap
scientia oeconomica, som för sin allmänna nyttas skull åtmin-
stone så mycket borde »drifvas vid skolorne, att ungdomen vet
icke allenast huruledes en rätt Hushållning är det säkraste
och endaste medel att uppdrifva ett rike till välmåga och an-
seende, utan ock att ungdomen äger ett redigt begrepp om
arten och beskaffenheten af alla fyra näringsfången särskildt,
och bör ungdomen tydeligen underrättas om nöjet och nyttan
som näringsfången tillskyndar sine idkare framför de magra
och trälsamma tjänsterne». Kraftman ifrade äfven för natural-
historien som undervisningsämne och ansåg särskildt att mi-
neralogi och botanik borde läras i skolorna. Men ingendera
borde bedrifvas som blott minneskunskap. Han förordade där-
för anskaffande af mineralie kabinett till skolorna och att
ungdomen borde tillhållas att laga åt sig herbaria viva. Man
får också veta att Kraftman hade infört »vår stora Bothanici
Archiatern Linnai förträffeliga botaniska arbeten» i sin skola.
Hau säger sig ha lärt ungdomen systema sexuale och att med
tillhjälp af detsamma taga reda på en hop örter. Han hade
äfven lärt den att uppsätta herbarier och intygar, att ungdo-
men hade skaffat sig egna växtsamlingar.
Också i språkundervisningen yrkade Kraftman på en mera
praktisk metod. Man »borde intet efter vanligheten besvära
ungdomen med utanläsandet af en hop grammatikor, utan
mera lära dem språk genom talande och flitigt explicerande».
Det vore nämligen lättare att lära sig genom exempel än
igenom regler, och om man under talandet och explicerandet
förklarade reglerna, skulle dessa bättre fästa sig i minnet än
blott genom utanläsning. För öfrigt uttalade han att språk-
lärorna ej borde vara författade på latin, utan på svenska.
Kraftman uppträdde äfven som förkämpe för ett slags
internatväsende vid skolorna, en idé som vid denna tid höll
på att kämpa sig fram vid pedagogiska centra i utlandet. I ett
af sina tal sysselsätter han sig uteslutande med förslag till inrät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
