Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. KRAFTMÄNS SKOLTAL. 93
tände af s. k. lärohus, där både docentes och discentes skulle
hafva sitt tillhåll samt god och tjänlig utspisning jämte sköt-
sel och uppassning på allmän bekostnad. Gården borde vara
tillräckligt stor och väl stängd, så att alt »nattlöperi» kunde
förekommas. Då härigenom docentes och discentes bittida och
sent skulle komma att vistas med hvarandra, ity att de skulle
spisa, arbeta och hvila tillsammans uti en och samma byggnad,
skulle lärarena ständigt kunna hafva alt önskeligt inseende
öfver sina lärjungar, lära dem seder och belefvenhet samt af-
hålla dem från alt lastbart, »illaka omgängen m. m.» För
bättre utrymme, och på det alt hinder skulle sa mycket bättie
betagas, borde ogifte lärare utses, och uppassningen borde ut-
föras af »beskedeliga manspersoner». Ungdomen borde syssel-
sättas om vintern med »små handaslögder» inomhus och om
sommaren med botaniserande och »allehanda slags planterin-
gar, krydd- och trägårdsansning». Detta synes nära på ha
varit hufvudsaken för Kraftman med dessa pensionsinrättnin-
gar. Ungdomen skulle därigenom lära sig en hop ganska
nyttiga saker i hushållningen, hvarigenom hon framdeles skulle
kunna tjäna sig själf och det allmänna. Därtill skulle en hop
nyttiga försök kunna anställas, hvilka blefve så mycket värde-
fullare som en fortlöpande dagbok skulle föras öfver desamma
i skolan.
Denna Kraftmans märkvärdiga plan blef aldrig genom-
förd, men den visar huru man äfven ville förvandla skolan
till ett institut för förvärkligandet af tidens ekonomiska pro-
gram. Man kan väl ej tänka sig en större skilnad än mellan
den gamla latin- och prästskolan och de moderna undervisnings-
anstalter, för hvilka Brovallius och Kraftman ifrade. Där var
ju många omogna idéer, mycket vidtsväfvande och ensidigt 1
programmet, men grundtankarna voro dock riktiga. Det ga e
att bringa skolan i större konformitet med lifvet, att lagga
grunden till en realare och sundare bildning, att höja moders-
målet till undervisningsspråk och genom en naturligare metod
göra undervisningen mera lefvande och fruktbringande Där-
till kommer det för tiden specielt karaktäristiska,att man ville
rikta ungdomens håg åt det rent praktiska hållet, väcka dess
intresse för fäderneslandets uppodling och den s. k.hushall-
ningens befrämjande. I detta afseende sammangingo älven
faktiska Vinsten blef ju icke en så total reformering som man
hade tänkt sig. men vi ha dock funnit att vid periodens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
