Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK HASSEL. 109
hembygdsforskningens område, som under frihetstiden blef
så populär och till hvilken vi längre fram återkomma.
Detsamma gäller äfven om de litteraturhistoriska afhand-
lingarna. En dissertation om olika smak i litteraturen af
Abraham Legner (1751) sysselsätter sig ännu uteslutande med
den orientaliska, grekiska och romerska litteraturen. Däremot
behandlas den nyare litteraturen i en disputation om littera-
turens nuvarande blomstring af A. A. Hagelbeck (1754), som
efter en kort återblick på äldre tiders litteratur begynner med
en framställning af de lärda akademierna samt deras natur-
vetenskapligt-ekonomiska program och intresse för de inhemska
språken. Därefter följer en redogörelse för de olika vetenska-
perna och deras stora framsteg på senaste tiden, hvilket åskåd-
liggöres genom jämförelser mellan forntidens och nutidens
vetenskapliga ståndpunkt. Särskildt påpekas naturvetenskapens
framsteg genom Baco af Verulam, Isak Newton, Cartesius m. fl.
På senaste tiden hade äfven ekonomin blifvit upphöjd bland
vetenskapernas antal och begynt läras från de akademiska
katedrarna. I en senare del redogöres för öfriga nyare veten-
skaper, bland hvilka särskildt den naturliga teologin, etiken,
politiken, historien m. fl. framhållas. Till sist nämnas språken.
Därvid yttras att det numera hvarken vore nödvändigt eller
nyttigt, att alla skulle egna sig åt studier af de gamla
språken eller den klassiska filologin. Mången befarade visser-
ligen att genom användningen af de moderna språken en baby-
lonisk förbistring skulle uppstå i den lärda världen. Men för-
fattaren delar ej denna åsikt, han fann det helt naturligt, att
äfven de moderna språken skulle komma till sin rätt. Sång-
gudinnorna uttrykte sig lika väl pa svenska och finska som
på grekiska och latin. Den vidlyftiga afhandlingen innehaller
sålunda en tämligen fullständig redogörelse för den då gällande
vetenskapliga litteraturen och författarens ståndpunkt är äfven
fullt modern. Intresset för naturvetenskap och ekonomi samt
öfriga nyare discipliner lyser öfver alt igenom, medan de klas-
siska studierna komma i sista rummet och anses ha förlorat
den stora betydelse de tidigare ägt. Afhandlingen ar ju ocksa
från midten af seklet.
Mindre förmånligt bedömes i denna afhandling den wolffska
filosofin, hvars logisk-matematiska metod hade sitt stora värde,
men hade tillämpats på discipliner, för hvilka den als icke
lämpade sig, såsom t. ex. moralfilosofin. Och hvad Wolffs
ontologi beträffar, syntes densamma endast vara ett forsok att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
