Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK HASSEL. III
annat däraf, att han på grund af sina juridiska insikter för-
ordades till erhållande af ett assessorsämbete i Åbo hofrätt,
hvartill han dock icke utnämdes. Detta förklarar emellertid
hvarför lärostolen i eloqvens blef medelpunkten för tidens
unga författare på det juridiska området b Det framträdde
under Hassels presidium en hel mängd afhandlingar inom nära
nog alla juridikens grenar: natur- och folkrätten, statsrätten,
civilrätten, kyrkorätten m. m. De flesta af dem behandla rätts-
liga detaljfrågor, men äfven ämnen af allmännare intresse före-
komma. Naturrättens grunder äro föremål för särskilda under-
sökningar, och i flere afhandlingar behandlades äfven frågan
om olika styrelseformer och principerna för statsmaktens för-
delning. Ståndpunkten i dessa undersökningar är fullt modern.
Det är Grotius’ och Pufendorffs läror, som här gå igen, eller
med andra ord den ifrån teologiskt inflytande helt och hållet
frigjorda naturrätten. I en afhandling om den bästa styrelse-
formen af L. Engelmarck (1740) utläggas Lockes tankar om
världslig regerings rätta ursprung, gränser och ändamål. En
annan om fördelarne och olägenheterna af olika regeringsfor-
mer af M. Martinius (1735) ansluter sig till de åsikter om olika
arter af samhällsväsen, hvilka Chr. Wolff uttalar i sin Politica,
ett bevis på att äfven denne filosofs politiska läror studerades
vid akademin i Åbo. I samtliga dessa arbeten synes den teo-
logiska grunden för natur- och statsrätten vara definitivt öf-
vergifven. Och att på grund häraf de nya lärorna betraktades
med ogillande från teologernas sida, förstår man af en ung
författares klagomål öfver att naturlagen ännu på visst håll
betraktades som proskriberad. Oberoende häraf utgick man från
de enkla förutsättningarna, att det mänskliga samhällets väl-
färd var den rätta grunden för naturrätten, att alt välde hvi-
lade på fördrag och att folkets väl borde vara furstens högsta
lag. Alla åt regenten beviljade rättigheter borde därför afse
medborgarnes sanna välfärd. Den bästa regeringsformen vore
den, som så fördelade makten, att folket hade den lagstiftande
och monarken samt hans rådgifvare den utöfvande. Alla vikti-
gare frågor, t. ex. om krig och fred, borde dock afgöras af
folket. Det är sålunda frihetstidens politiska ideal, som före-
1 Den med Hassel samtida juris professorn Samuel Schaltén (f. 1680,
d. 1752) synes i mycket ringa grad förmatt väcka intresse för sitt ämne.
Endast par obetydliga dissertationer ventilerades under hans presidium.
Och själf uppträdde han ej häller som författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
