Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 SPRÅKVETENSKAPEN.
sväfvat de unge författarne, och en och annan af dem påpekar
äfven vikten af ekonomisk lagstiftning för landets och folkets
uppblomstring.
För att fullända bilden af Hassel som representant för
tidens mångsidiga sträfvanden, bör nämnas att han äfven var
en intresserad landtbrukare, som genom vården af sina landt-
egendomar i närheten af Åbo (Ispois i Nummis och Bussila i
Pikis) hade, enligt hvad det till och med förmäles i ett kanslers-
bref, vunnit heder och aktning »genom sitt förståndiga hus-
hållssätt och mera gagnande än kostsamma inrättningar». I
sina talrika akademiska program berör han äfven frågor rörande
landets ekonomiska tillstånd, och man undrar därför icke öf-
ver, att han äfven uppträdde som preses för rent ekonomiska
afhandlingar. Den märkligaste af dem är författad af ämne-
svennen af svenska vetenskapsakademin Johan Welin och har
till ämne »Välmente tankar om Landthushållningens förbätt-
rande i Finland» (1751). Det är en af de tidigaste disputationer
på svenska språket, som ventilerades vid Åbo akademi. Att en
afhandling i,landtbruk, skrifven på svenska, framträdde med
professorn i romerska språket och litteraturen som preses, är ett
af de många karaktäristiska symptomen af den nya tidens
inflytande äfven på vetenskapernas omgestaltning. Med rätta
uttalar därför Brunér den förmodan, att Hassel utan någon
motvilja skulle bevittnat poeseos professionens några år tidi-
gare skedda förvandling till en lärostol i praktisk ekonomi.
Såsom eloquentiae professor fick Hassel ofta uppträda som
vältalare vid akademins fester. Af hans tal ha dock endast
ett fåtal bevarats genom trycket. Vid glädjefesten till firande
af Gustaf III:s födelse 1746 höll han ett historiskt tal om
Vasaättens förtjänster om fäderneslandet (Oratio de meritis
Gustavianae familiae in patriam), som utkom från trycket
samma år. Och i en af honom författad kort berättelse om
konung Adolf Fredriks besök i Åbo akademi ingå tre korta
svenska tal, som han vid detta tillfälle höll till konungen.
Däremot synas under hans tid de latinska vältalighetspresta-
tionerna (Orationes) af den akademiska ungdomen, på hvilka
den föregående perioden hade varit så rik, helt och hållet ha
upphört.
Efter poeseos professurens indragning förenades detta
läroämne med Hassels professur, utan att han i följd däraf på
något sätt skulle ha förändrat sitt en gång gifna läroprogam.
Da han själf icke befattade sig med poesin, uppdrogs detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
