Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERSMÅLENS STUDIUM. 119
de talrika minnessånger, som skrefvos i anledning af hans död.
Fru Nordenflycht, som hade öfversatt Lithous vackra sång till
Stockholms ära, prisade honom i en varm minnesskrift, och i
Salvins’ »Lärda Tidningar» ingingo några elegier till hans minne.
Ur en af dem må vi anföra följande strofer såsom känneteck-
nande samtidens mening:
Så har det ljuset slocknat ut,
Som mycken klarhet gifvit norden;
Är Lithou redan gömd i jorden,
Ack, har det ädla lif fått slut,
Som alltid, när det bland oss var,
Så många dyra vittnen skänkte
Af elden, som i hjärtat blänkte,
Och snillet, själen innebar.
En enda Maro var i Rom;
Nog ha vi skalder i vårt rike,
Men få dock äro Lithou like,
Det är ju lärda världens dom;
Bland Latii skalder allihop,
Så öfverträffar Maro alla,
En Lithou uti Norden kalla
Ej häller är i mindre rop.
* *
Ofvan har nämts att i några af de under latinaren Hassels
inseende utkomna akademiska afhandlingarna de moderna
språkens framträdande såsom vetenskapens och litteraturens
bärare framhålles som en naturlig utveckling och hälsas med
sympati. De unga språkforskarne på denna tid begynna redan
finna det vara det i sin fulla ordning, att man hällre skref på
de lefvande än på de döda språken. Därvid anfördes bland
annat att det fans så många nya såväl civila som ekonomiska
inrättningar samt natur- och konstföremål, om hvilka de gamla
ej hade någon kännedom och för hvilkas riktiga betecknande
i de gamla språken ej funnos motsvarande ord. Det var där-
för en riktig tanke att de nyare folken hade inrättat akade-
mier för de inhemska språkens uppodlande och att de föl-
vetenskapernas befrämjande inrättade lärda samfunden hade
begynt använda de nyare språken, hvarigenom deras skrifter
kunde läsas och förstås af långt vidsträktare kretsar. Man
vaknade nu till insikt om att hvarje folk, som ville frambringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
