Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 SPRÅKVETENSKAPEN.
någonting betydande på litteraturens område, måste nytja sitt
eget tungomål. Och det framstod då som en ny sanning, att
då det inhemska språket var det mest nödvändiga af alla,
detta äfven i främsta rummet borde odlas och att såväl veten-
skaper som dikter skulle skrifvas på modersmålet k
Vi stå sålunda redan under denna period vid begynnelsen
till modersmålens frigörelsekamp gentemot det härskande
romarspråket. Hittils hade latinet rådt så godt som enväldigt
såväl i undervisningsanstalterna som i den lärda världen.
Modersmålet hade varit föraktadt och försummadt som ett
tungomål endast för obildade. Men nu i den nya tidens mor-
gon vaknade insikten om dess stora betydelse för folkens fram-
förande i kultur och för den ekonomiska odlingens spridning.
De inhemska språkens upphjälpande och höjande blefvo ett
nytt arbetsfält, hvarpå man kastade sig med stor ifver.
Så fort som den nya tanken vaknade, gick det dock icke
att omskapa de bestående språkförhållandena. Endast lång-
samt rykte modersmålen fram till sin rätt, särskildt i den lärda
världen. Vi kunna ej häller steg för steg följa, huru de nya
idéerna arbetade sig fram. Men vid periodens slut se vi dem
framträda fullmognade och vinna alt allmännare gehör, tils
modersmålen slutligen segrande fingo sin plats vid latinets
sida såsom undervisningens och vetenskapernas förmedlare.
Vi ha redan i föregående kapitel inhämtat att svenska
språket under periodens lopp började ersätta latinet som under-
visningsspråk i skolorna och såsom föreläsningsspråk vid
akademin. Flere af de nytillkomna lärarne vid seklets midt
torde redan ha hållit sina föreläsningar på svenska. Det finnes
veterligen icke antecknadt, när den första svenska föreläsning
hölls inom Åbo akademis hörsalar, men det var den 25 augusti
1749 den första på svenska språket författade akademiska
afhandling ventilerades vid vårt universitet. Författaren till
denna afhandling var medicine studeranden Nils Vasström,
hvars arbete utgjorde en »Oeconomisk beskrifning öfver Åbo
stad».
Denna stora sprakliga reforms förhistoria var egentligen
följande: Konsistorium hade fått mottaga en kongl. befallning
af den 6 dec. 1748 gående ut pa att sedan disputationerna
i naturalhistorien, svenska topografin, historien och antikvite-
terna, jämväl i fysiken och matematiken, när ämnet var taget
1 E. Ljung, de sermone, s. 37—39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
