Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 SPRÅKVETENSKAPEN.
ningen vid denna tid tog ett så stort nppsving genom en
Johan Ihres och andra samtidas språkliga nydaningsvärksam-
het. Hos oss möter man endast några akademiska lärdoms-
prof på de nordiska antikviteternas område i Atlanticans anda,
en riktning som redan under den karolinska tidens slutskede
genom Torsten Rudeen hade vunnit insteg vid Åbo akademi.
Medan denna riktning dock redan syntes vara i aftagande,
intresserade sig samtiden däremot fortfarande för s. k. etymo-
logiska studier eller jämförande sammanställningar af lika
ljudande ord inom olika språk. Dylika etymologier hade redan
vunnit häfd under föregående tidehvarf. Hebräiskan betrakta-
des då allmänt som urspråket, och språkforskarnes bemödanden
gingo ut på att söka uppvisa någon förvantskap mellan de
nyare språken och hebräiskan. Så hade bl. a. Daniel Juslenius
redan före stora ofreden sökt påvisa likheten mellan finskan
och hebräiskan. Vid denna tid hade emellertid föreställningen
om hebräiskan som urspråk något trädt tillbaka för den af
Olof Rudbeck d. ä. i hans »Atlantica» åt svenska språket
vindicerade rollen af att vara urmoder till alla språk. Detta
föranledde nya etymologiska forskningar, som sökte påvisa
förvantskapen mellan forn- och nysvenskan samt öfriga språk
och därpå bygga såväl lingvistiska som historiska slutsat-
ser. Så begynte man uppspåra likheter mellan finskan och
gotiskan, hvilket gaf anledning till intressanta studier på den
svensk-finska språkforskningens område. Man finner att äfven
svenskar icke blott lifligt intresserade sig för, utan äfven själfva
sysselsatte sig med sådana språkjämförelser. Bland svenskar,
som uppmuntrade hithörande forskningar, må bland andra
nämnas den lärde Erik Benzelius d. y., som korresponderade i
ämnet med tidens finska etymologer; den berömde språkforska-
ren Johan Ihre, som i företalet till sitt bekanta »Glossarium
Suiogothicum» uppdrager några jämförelser mellan finska och
gotiska ord 1 samt Lunda-professorn Arvid Moller, som i sitt
arbete »Kort Beskrifning öfver Est- och Lifland» har en lång
förteckning på jämförelser mellan finska och gotiska ord.
Bägge dessa författare kunde emellertid stöda sig på par
finska språkforskare såsom föregångare. Den första finne, som
upptäkt likheterna mellan en del finska och fornskandinaviska
ord, var den bekante fornforskaren Elias Brenner, som i ett
bref till den ofvannämde Benzelius af år 1716 uppsatte en
1 Anf. arb. s. XL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
