Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 SPRÅKVETENSKAPEN.
som under sin vistelse i Stockholm 1736 på uppmaning af
dåvarande bibliotekarien vid kongl. biblioteket, sedermera
censor librorum Gustaf Benzelstjerna, en broder till den tidi-
gare nämde E. Benzelius d. y., ur Molnårs ungerska lexikon
hade sammanstält ett i Upsala universitetsbibliotek ännu i
handskrift bevaradt »Specimen analogiae Linguarum, Unga-
rica et Fennica». Arbetet, som citeras i företalet till Ihres
Glossarium, har sedan dess ansetts förloradt, tils handskriften
nyligen upptäktes af E. N. Setälä, som i sitt ofvannämda
arbete närmare redogör för dess innehåll 1. Det är ett jäm-
förande lexikon, som innehåller icke mindre än 566 ordsam-
manställningar och öfverträffar sålunda i fullständighet alla
tidigare hithörande försök. Men Setälä anmärker att Welins
sammanställningsmetod är högst besynnerlig och godtycklig,
hvarför ock knapt tionde delen af hans gjorda jämförelser
kunna anses bestå profvet. Den faktiska vinsten af Welins
talrika ordsammanställningar måste sålunda betydligt reduce-
ras, men hans arbete var i hvarje fall det största på hithö-
rande område, och det visar att man äfven på finskt håll hade
fått ögonen öppna för de finsk-ungerska språkens förvantskap.
En tid då den lärda världens uppmärksamhet, såsom vi
sett, äfven var riktad på det finska språket, måste själffallet
ha varit gynnsam för mera direkta och fruktbringande studier
på den finska språkforskningens område. Många omständig-
heter tyda på att intresset för det finska språket under denna
period var lefvande och vaket vid akademin, och i befordrings-
angelägenheter lades redan vikt på kännedom af detta inhemska
tungomål. De litterära alster, som under denna period fram-
trädde på detta forskningsområde, äro visserligen få, men an-
märkningsvärda och betydande för dem, som ville taga när-
mare kännedom om det finska språket. År 1733 utkom såsom
ett postumt arbete Barthold Vhaels 2 på sin tid berömda Gram-
matica Fennica, det enligt Ahlqvist3 ojämförligt viktigaste af
alla åt finskan egnade arbeten under denna period och som
öfverträffade sina föregångare mer än någon finsk språklära
1 Suomi III, 5 s. 271—285.
2 Född 1667 i Uleåborg, student 1684, skolkollega i Uleåborg 1689,
konrektor i Vasa 1692, regementspastor i Riga 1694, kyrkoherde i Ilmola
1699. Under stora ofreden råkade han i ryssarnes våld och hölls först
i sträng fångenskap, men blef 1719 utnänid till prost öfver hela Öster-
botten. Efter fredsslutet åter kyrkoherde i Ilmola. Död 1723.
3 Bidrag till finska språkforskningens historia före Porthan s. 26 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
