Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSLENII LEXIKON. 125
gjort det före eller efter densamma. Om den samtida uppfatt-
ningen af finska språket får man en föreställning redan af
titelbladet, där det talas om detta mycket gamla och till sin
natur synnerligen framstående språk, som hade sin egendom-
liga, från andra europeiska språk särskilda art och hvars böj-
ningar och konjugationer voro besläktade med de orientaliska
språken och i all synnerhet med det urälsta (hebräiskan). Man
finner att Vhael delade åsikten om finskans och hebräiskans
förvantskap, och detta har ställvis något förvanskat hans
grammatik. Men i stället har han lösgjort sig från latinets
inflytande, som ännu helt och hållet behärskat de under före-
gående sekel utkomna finska språklärorna. Och därför betecknar
Vhaels grammatik ett stort steg framåt. Ahlqvist prisar den
ovanliga redighet och vetenskapliga anda, hvarmed han gifvit
en grundritning af det finska språkets egendomliga byggnad.
Verbläran hos Vhael har dock ansetts mera bristfällig än öfriga
delar, och satslära saknas helt och hållet1. Vhaels grammatik
tillfredsstälde också alla tidens fordringar på en finsk språk-
lära och begagnades under hela 1700-talet och ännu långt in
på nästa århundrade. En ny upplaga utkom ännu 1821 2, och
först några år senare undanträngdes Vhael af Reinh. v. Beckers
utförliga finska grammatik.
Tidens praktiska tendenser äfven på språkforskningens
område hade också väkt uppmärksamheten på behöfligheten
af en finsk ordbok för inhämtande af språkets ordförråd. Smärre
ordböcker hade väl redan tidigare sett dagen, men de hade
mera karaktären af tolkböcker, som endast upptogo de vanli-
gaste, i dagliga lifvet använda ord. Men nu när den lärda
världen hade börjat visa sitt intresse för det finska spraket
och då därjämte äfven yrkanden framstäldes om nödvändig-
heten af ämbetsmännens kännedom om detsamma, begynte
behofvet af en värklig ordbok blifva alt mera kännbart. På-
stötar kommo äfven från utlandet. Så hade den ofvannämde
Benzelius i ett bref till professor Isak Björklund i Åbo af år
1731 framhållit, att »vore mycket värdt att någon, som 1 grund
1 Jfr bl. a. O. Donner, Öfversikt af den Finsk-Ugriska språkforsk-
ningens historia s. 5—6.
2 Den nedannämde ordboksförfattaren D. Juslenius hade redan lanst
tidigare begynt utgifva en ny upplaga med anmärkningar men afstått
från företaget, enligt uppgift, emedan det skulle ha misshagat Vhaels
änka och vänner. Endast ett ark af Juslenius’ upplaga är trykt, numera
mycket sällsynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
