- Project Runeberg -  Finlands litteratur under frihetstiden /
127

(1906) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE MODERNA SPRÅKEN. 12 7
var dock fullt medveten om samtidens ringa kännedom af det
finska språket, hvarför han ej häller väntade sig någon större
framgång. Han yttrar i slutet af sitt företal: »Om icke fin-
narne på grund af sin fattigdom och sina obetydliga lefnads-
vilkor vore så förbisedda, liksom äfven deras eget språk, så
skulle måhända mitt arbete ingalunda vara onyttigt och frukt-
löst». Åtgången synes också till en början ha varit ringa.
Juslenins vände sig i en skrifvelse från Skara till konsistorium
i Åbo med anhållan om dess medvärkan till arbetets spridning,
hvarpå konsistorium uppmanade nationsinspektorerna att.genom
lämpliga föreställningar söka förmå studenterna att köpa bo-
ken. Äfven till skolrektorerna utgick en maning att söka sprida
arbetet. Juslenins »Ordaboks försök» har såväl af samtid som
eftervärld erkänts som ett i sitt slag utmärkt värk. Det fylde
med framgång sin bestämmelse under 80 års tid och undan-
trängdes först 1826 genom Gustaf Renvalls då utkomna stora
finska lexikon.

*


Det intresse, som på modersmålsforskningens område hade
frambragt så betydande resultat, sträkte sig äfven om också
i ringare grad till de moderna språken. Man finner att aka-
demins konsistorium lade stor vikt på anställandet af språk-
mästare för att informera ungdomen i de europeiska kultursprå-
ken. De ringa vilkor, som bestodos dessa språkmästare, vål-
lade dock, att man ej alltid lyckades finna fullt lämpliga och
kompetenta personer och att undervisningen i följd däraf ej
häller medförde de åsyftade resultaten 1.
Under den närmaste tiden efter akademins restauration
synes språkmästarebefattningen ha innehafts af en fransman
vid namn Hermet, som likväl var mycket sjuklig och för det
mesta uppehöll sig i Stockholm. Konsistorium anmärkte dess-
1 Genom en förordning af den 16/11 1725 skulle språkmästaren utan
någon särskild ersättning än den på staten bestådda lönen tvänne gån-
ger i veckan, nämligen onsdagar och lördagar, publice informera.
Om det växande intresset för de utländska språkens undervisande
vid akademin talar ett konsistorii beslut af 1730, gående ut på att aka-
demins språkmästare hvarje termin borde informera en student af hvar
nation i fransöska språket och det så att »de af själfva grunden uti språ-
ket informeres». Antagligen ville man härmed uppfostra inhemska språk-
mästare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:22:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filifrih/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free