Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE MODERNA SPRÅKEN. 129
denna språklära. Karaktäristiskt för latintidens ännu gängse
fördomar mot de moderna språken är att förf, måste förut-
skicka en not, som upplyser att tyska språket »är ingen
dialect hos något wist Folckslag eller Nation, uthan af alla
dialecter genom de Lärdas flijt, til den nu förtiden warande
zirligheten uparbetat, och öfwer hela Tyskland, i de Lärdas
skrifter, och i förnämt Tal brukeligit. Men kan doch ej alde-
les, ock i alla stycken analogice talas eller skrifwas, emedan
man derutinnan bruket eller usui mycket lemna måste». Själfva
språkläran sönderfaller i tre delar, den första om ortografin,
den andra om etymologin och den tredje om syntaxen. Som
bihang äro tillagda en kort tysk-svensk ordbok, ett alfabetiskt
register öfver anomala verb och en förteckning på »Svecismi,
vid hvilka den intet måste vänja sig, som rätt vill lära det
tyska språket» 1.
Efter zum Felde synes informationen i tyska språket ha
handhafts af en tysk student David Stier, som 1746 förordna-
des till docent i tyska språket, emedan för tiden ingen fans
vid akademin, som kunde betjäna ungdomen i detta språk.
Han afled emellertid redan år 1749.
Mera beryktad än gagnelig för akademin var den med N.
zum Felde samtidiga franska språkmästarenJacques De l’Ecluse,
som år 1728 efter Hermet erhöll fullmakt å denna befattning.
Han befann sig i ständiga konflikter med konsistorium och
uppträdde inför detsamma på ett högst vanvördigt sätt. Klago-
mål anfördes äfven öfver att han i sitt eget hus förde ett
oanständigt och gudlöst väsende. Han hade bl. a. vid upp-
repade tillfällen slagit och illa handterat sin hustru, madame
Fontelia, så att hon nödgats rymma ur huset. En gång hade
han kommit till henne och våldsamt rykt hennes späda barn
ifrån hennes bröst och halfnaket fört det ut på landet. Då
han genom sådana mandater hade åsamkat sig ett allmänt
vanrykte, blef det fråga om hans afsättning, men vederbörande
visade stor långmodighet, så det gick af för böter och afbön.
Att de l’Ecluse ej häller åtnjöt ungdomens förtroende, finner
man däraf, att den med förbigående af honom lät informera
1 Två är efter arbetets utkommande erbjöd N. zum Felde konsisto-
rium att inlösa de öfverblifna exemplaren af hans tyska grammatik.
Kons, beslöt uppmana nationsinspektorerna att tillhålla studenterna att
köpa berörda tyska grammatik, så mycket hällre som det tyska språket
isynnerhet för dem, som tänka till att blifva präster, är högst angeläget.
Cons. Prot. -J 1736.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
