Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
HISTORIA OCH POLITIK.
och hans första själfständiga lärdomsprof utgjordes af en histo-
ria om Gudhems kloster, som utkom under Celsius presidium
1716. Redan denna afhandling är typisk såväl för tidens
som för Scarins forskningsmetod. I den förberedande antikva-
riska delen vidhåller han hypotesen om att de skandinaviska
goterna voro samma folk som de goter, hvilka eröfrade det
romerska riket. Därpå följer en homonymologisk och etymo-
logisk afdelning med på namnlikheter grundade hypoteser i
tidens stil och slutligen den i egentlig mening historiska de-
len, som upptager alla tidigare forskares meddelanden om
klostret Gudhem. Afhandlingen som omfattade 86 sidor, be-
traktades säkert som ett för tiden mycket grundligt lärdoms-
prof, hvilket några år senare förskaffade honom plats som
docent vid Upsala akademi.
Till professor i politik, moral och historia vid Åbo akademi,
hvilken lärostol i konsistorium framhölls som »den ampleste
af alla», utnämde.s han på grund af rekommendation af Ben-
zelius, och emedan han, såsom det heter i konsistorii protokoll,
erhållit »märkelige publique och private loford om sin erudition,
skicklighet och välförhållande». Valet utföll lyckligt, ty
genom Scarin förvärfvade den nyrestaurerade akademin en
utmärkt och nitisk lärare och en hängifven forskare, hvars
ifver icke ens de ogynnsammaste yttre omständigheter, bristen
på litteratur, små materiella tillgångar och de mest njugga
publika understöd, kunde nedslå. I samtidens ögon framstod
han som ett lärdt original, en katederhjälte, hvars långa, ytterst
magra figur gaf honom prägeln af en »mumie, hos hvilken
lärdomen tyktes hafva förvandlat alla muskler till pergament
och alt blod till bokdam» och hvars, ytterst regelbundna,
måttliga och dietiska lefnadsordning icke minst lät tala om
sig. Hela hans lif var den lärde forskarens, hvars tidiga
morgonstunder voro hälgade folianter, collectaneer och afskrifter
och hvars hela dagordning var så inrättad, att den mesta tiden
skulle kunna egnas åt lärda mödor.
Scarin framstår dock mera som den flitige samlaren af
historiska aktstycken och dokument än som en vetenskapligt
anlagd och produktiv författare. Han gör intryck af en trög
natur med en långsam arbetsmetod, hvarför han sällan blef
riktigt färdig med något arbete. Men därvid får dock ej läm-
nas ur sikte de ogynnsamma förhållanden, under hvilka han
arbetade. Då de historiska källorna för det mesta befunno sig
i Sverige, gälde det att genom korrespondens och genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
