Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 NATURALHISTORIA.
helt särskilde gåfvor och egenskaper samt sedan uti deras för-
slag utan alt annat afseende endast nämna sådane personer,
af hvilka med säkerhet samma nytta änteligen vid denna aca-
demien också kan väntas, som detta både nödiga och ange-
näma studium genom skickeliga och arbetsamma lärares flit
på andra ställen till det allmännas tjänst skaffat och än dage-
ligeti anskaffar» o. s. v.1. Konsistorium låtsade icke förstå vin-
ken, utan försökte det oaktadt lancera sin kandidat, den täm-
ligen obetydlige räntmästaren Gr. Stenman, som stäldes främst,
medan Brovallius endast erhöll tredje förslagsrummet. Creutz
genomdref likväl sin kandidat. Brovallius utnämdes till pro-
fessor i fysik i Åbo i slutet af år 1737 och tillträdde på hösten
följande år denna sin nya lärarebefattning med ett tal om natu-
ralhistoriens öden i Sverige 2.
Redan ur nyssnämda afhandlingar och broskyrer är man i till-
fälle att lära känna Brovallius’ åsikter om naturvetenskaperna
och det nya, klart utstakade program, hvarmed han begynte
sin i många hänseenden epokgörande värksamhet vid Åbo aka-
demi. Han uttalar sig bland annat mot det »abstrakta» stu-
derandet och säger att hvad man under namn af filosofi in-
hämtar, mera duger »i munnen och katedern än i lefvernet och
ämbetet». Det metafysiska spekulerandet var idel snömos, och
de metafysiska naturforskarne voro ej mycket att sätta tro till.
Enligt hans mening borde all kunskap grunda sig på erfa-
renheten. Genom våra yttre sinnen skulle vi inhämta grund-
idéerna af all kunskap i naturen, och detta kallade han rön,
en okonstlad och lätt vunnen erfarenhet genom våra sinnen.
Sökande åt naturvetenskaperna gifva en praktisk riktning, be-
tonade han också i främsta rummet den praktiska nyttan af
detta studium och stälde det just på denna grund framför all
annan. Han säger uttryckligen att en naturvetenskapsman
bör lämpa sina kunskaper till värklig nytta, så att de tjäna
till »människosläktets och i synnerhet republikens gagn, för-
kofring och välfärd». I stället för att förlora sin tid på ab-
1 Kongl. o. Concellers Bref, 17/12 1736.
2 »De fatis scientiae naturalis in Svecia» (1738).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
