Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN BROVALLIUS.
strakta spekulationer, skulle man tillämpa sina kunskaper i
»konster, handtvärk och hushållning». Brovallius var också
öfvertygad om att »inga studier göra en så allmän nytta som
Historia naturalis», alt hvad vi behöfva till vår »nödtorft eller
bekvämlighet eller nöje eller prakt och vällust», kommer näm-
ligen från naturen.
I nu citerade uttalanden finner man redan frihetstidens
praktiskt-nyttiga och ekonomiska hushållningsprogram in nuce.
Det är samma program som svenska vetenskapsakademin
par år senare utstakade för sin värksamhet, i det den förkla-
rade sig ämna välja sina ämnen »uti de konster och vetenska-
per, som tjäna till allmän nytta», hvilket värksamhetsfält be-
tecknades med det gemensamma namnet »Oeconomi». Ingen
mindre auktoritet än Linné själf hade, såsom redan meddelats
i inledningen till denna bok, i en afhandling om Oeconomien
ifrigt förordat denna riktning, som snart blef den allmänna i
-Sverige.
Man kan redan af ofvanstående finna betydelsen af Bro-
vallius’ fästande vid Åbo akademi. Genom honom infördes de
exakta naturvetenskaperna vid vårt universitet. Såsom Linnés
lärjunge började han i sina föreläsningar göra den akademiska
ungdomen förtrogen med Linnés läror. Hans föreläsningar
vid akademin omfattade snart sagdt alla naturvetenskapens
grenar. Han var som föreläsare modern och själfständig och
bröt fullständigt med alla tidigare traditioner. Hans föreläste
i allmän naturkunnighet, experimentell fysik, botanik, zoologi,
mineralogi, kemi m. m.1. Han examinerade och demonstre-
rade naturalier och lade vid sina föreläsningar särskild vikt
vid naturalhistoriens nytta och tillämpning, dess ekonomiska
och tekniska gagn. I ett af sina vetenskapliga arbeten säger
han sig »föredragit sexualsystemet framför alla andra och i
sina botaniska föreläsningar följt Linnés metod och rekom-
menderat densamma för den akademiska ungdomen som den
bästa af alla». Samtida vittnesbörd intyga att Brovallius så-
som innehafvare af fysices professionen nedlade den största
flit i naturens utforskande, och vid hans bortgång erkändes
1 I universitetsbiblioteket härstädes finnas ännu tvänne häften an-
teckningar efter Brovallius’ föreläsningar i botaniken 1739 (C. II. 7;
Cö. III. 8), det ena innehållande en karaktäristik af 147 växter. Anteck-
ningar vid Brovallius botaniska kollegier finnas äfven i Upsala univer-
sitetsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
