Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALHISTORIA.
helt säkert en lika god präst och teolog som han var natur-
vetenskapsman. Redan under studieåren hade han förberedt
sig på den prästerliga banan. Då sedermera Linné öppnade
för honom naturens stora rike, höll han samtidigt uppbyggliga
predikningar för fångarne i kronohäktet i Falun. Kort efter
sin ankomst till Finland förskaffade han sig Pikis annex och
lärde sig till och med finska för att kunna uppbygga sin för-
samling. Vid Åbo akademis jubelfest 1740 blef han teologie
doktor med en redan i det föregående omtalad afhandling om
kättares betvingande, en mot samtidens sekteriska rörelser rik-
tad skrift, som dock blef ofullbordad. Det varade ej häller
länge, innan Brovallius helt och hållet öfvergick till teologin,
först som teologie professor och kort därpå som biskop i Åbo
stift. Att han som kyrkans öfverherde utvecklat stort nit1,
och att detta äfven sträkte sig till vanligt teologiskt renlärig-
hetsvaktande, därom äger man samtida, redan i det föregående
berörda vittnesbörd.
Man nödgas konstatera att Brovallius äfven i naturveten-
skapliga frågor drogs alt mera åt höger och stälde sig på en
konservativ ståndpunkt åtminstone i fall, då de nya vetenskap-
liga teorierna stodo i strid med den naturåskådning, som bi-
beln förkunnade och som han själf sökt uttolka i ett kvasi-
fysiskt-teologiskt arbete, som han kallade »Physica theologico
biblica» 2. Till en början var det ett försök till kompromis-
sande mellan de båda så vidt skilda världsåskådningarna, som
tog sig ganska egendomliga former. Så sökte man fasthålla
vid det kopernikanska systemet om jordens fria rörelse, men
för att likväl icke komma i strid med bibelns lära, förklarade
man att jorden det oaktadt kunde kallas orörlig och fast,
»emedan dess enskilda delar sammanhänga så fast, att de af
ingen naturlig kraft kunde från hvarandra lösgöras och den ej
häller någonsin afviker från sin fasta och bestämda bana, utan
i hvarje tidsmoment intager en förut bestämd plats».
Kunde man icke hjälpa sig fram med kompromisser, utan
det gälde att taga bestämdt parti, stälde sig Brovallius på teo-
logernas sida gentemot naturvetenskapsmännen. Under slutet
af sin lefnad invecklades han i en ny vetenskaplig fäjd, men
1 Brovallius väkte bl. a. vid 1746 års riksdag förslag om utgifvan-
det af en ny finsk bibelöfversättning, hvartill de förberedande arbetena
redan begynte under hans lifstid.
2 Fans bland hans efterlämnade manuskript.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
