Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN BROVALLIUS. 197
han utkämpade densamma snarare som teologins målsman än
som den vetenskapliga forskningens banérförare. Och han rå-
kade därigenom i en oppositionell ställning till naturforskarena,
bland dem äfven Linné. Det gälde frågan om vattnets minsk-
ning, hvilken fråga på den tiden rörde upp så mycket dam.
Uppslaget till denna strid hade gifvits af den framstående Upsala
professorn Anders Celsius, som i en år 1743 i vetenskapsakademins hand-
lingar publicerad afhandling till först i Sverige hade framstält denna
teori. Den tillvann sig snart alt flere anhängare, äfven vid Abo aka-
demi, där Sam. Chydenius och Pet. Kalm uppgifvas hafva hyllat denna
lära. Celsius hade bland annat uttalat att satsen om vattnets förmins-
kande kunde vara af nytta såsom grundval för en säker tideräkning.
Denna hypotes hade upptagits och tillämpats af Olof von Dalin, som
därpå bygde tideräkningen i sin bekanta Svea rikes historia, hvars
första del utkom 1747. Att teorin om vattenminskningen sålunda hade
blifvit tillämpad i ett talangfullt och allmänt uppburet arbete, synes
mera än själfva teorin ha väkt anstöt i det kyrkliga lägret. Det gick så
långt att prästeståndet vid 1747 års riksdag afgaf ett utförligt betänkande
mot den af Dalin åberopade vattenminskningssatsen, genom hvilken,
enligt prästeståndets förmenande, »den Heliga skrifts på den gudomliga
sanningen grundade oföränderliga historia störtade i den stöista oord-
ning och osäkerhet». På grund häraf fann sig prästeståndet föranlåtet
att hemställa att bibliotekarien Dalins s. k. Sverges och Götes rikshis-
toria icke måtte betraktas som rikshistoria eller få fortsättas, innan
vattenminskningssatsen utgått eller ändrats, samt att hela värket från
början till slut skulle noggrant censureras af mognade och i svenska
historien väl förfarna män, hvartill bland andra föreslogs professor
Algot Scarin k
Betänkandet, som äfven hade omfattats af borgareståndet, tyckes
dock ej ha föranledt till någon åtgärd. Åtminstone fick Dalins historia
obehindradt utkomma, och i andra delen (1750) bemötte författaren punkt
för punkt de anmärkningar, som blifvit framstälda särskildt mot hans
på vattenminskningssatsen bygda kronologi, därvid han bland annat
framhöll att den vetenskapliga världen ej erkände någon påfvisk myn-
dighet, utan stod det enhvar fritt att »utleta sanningen i hvad mål det
vara må».
Dalins bemötande synes ha gifvit Brovallius den yttre på-
stöten att blanda sig i striden och utarbeta sitt vidlyftiga
»Betänkande om Vattuminskningen, hvaruti denna läran efter
den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas,
samt oriktig befinnes», hvilken utkom från trycket först efter
hans död (1755). Brovallius säger uttryckligen att hans upp-
trädande med denna nya digra stridsskrift föranleddes däraf,
■ Prästeståndets betänkande finnes trykt i »Marburgische Beiträge
zur Gelehrsamkeit» (1750).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
