Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS HASSELBOM. 223
Som de kraftigaste medlen till folkbristens afhjälpande ansåg han
en säker fred och försvarsvärkets iståndsättande, men uppräknade äfven
en hel mängd speciella åtgärder, som skulle leda till målet, bland annat
viten och stränga medel för att hindra landtbefolkningen från att genom
flyttning till städerna eller emigration undandraga sig det viktiga och
nödvändiga jordbruksarbetet.
Ehrenmalm lyckades äfven vinna deputationen för många
af sina förslag. Så beslöts att ödemarkers upptagande samt
kärrs och mossars utgräfning skulle understödjas med lämpliga
bidrag, att ingen utan bevis om föräldrarnas samtycke finge
antagas till tjänst i städerna, att bruksägarne skulle uppmanas
att hämta folk till Finland från de svenska bärgvärken o. s. v.
Efter kriget hörde Ehrenmalm till mösspartiet, ehuru
mycket moderat i sina politiska åsikter. Bekant är ej häller,
att han skulle haft någon del i partiets politiska förlöpnin-
gar. Såsom svåger till mösspartiets framstående ledare Sa-
muel Åkerhjelm var Ehrenmalm dock icke väl sedd inom hat-
tarnes leder. Han utnämdes visserligen 1747 till ordinarie
innehafvare af landshöfdingeämbetet i Åbo, som han redan hade
förestått sedan 1744. Men då samma år en medlem af hatt-
regeringen, riksrådet G. F. v. Rosen utnämdes till general-
guvernör öfver Finland och därvid äfven erhöll myndighet
öfver landshöfdingarna, fann sig Ehrenmalm så besvärad häraf,
att han 1749 tog afsked från landshöfdingeämbetet samt där-
efter lefde i stilla tillbakadragenhet utan något deltagande i
det politiska lifvet. Under sin ännu återstående långa lifstid
fick han slutligen upplefva partiväldets fall och Gustaf III:s
statskupp. Han fick äfven se blomstringstiden för de ekono-
miska sträfvanden, bland hvilkas tidigaste uppbärare i vårt
land han var en.
Den af Ehrenmalm väkta s. k. durchfärtsfrågan stannade
icke vid hans initiativ, utan var ännu brännande under hela
två decennier. Med denna fråga sysselsatte sig bland andra
den i föregående kapitel omtalade matematikprofessorn Nils
Hasselbow. Han hade gjort sig känd äfven genom hydrogra-
fiska studier, hvilka vid denna tid voro mycket populära i
Sverige, och under en längre vistelse utrikes också studerat
tidens stora kanaliseringsarbeten, särskildt i Holland. I an-
seende till den kunskap och förfarenhet han förvärfvat sig i
därtill hörande stycken förordnades han genom ett kongl. bref
1730 att vid »den i Finland projecterade durchfarten åtaga
sig den åstundade undersökningens och beskrifningens förrät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
