Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - I. Öfvergångstidens skalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRESES SEDELÄROR. 275
förhäfde sig, detta hopp, som aldrig upphörde att hoppas, detta
tålamod, som bestod i själfva döden. Det är lidandet, som
bildar bryggan mellan Freses lefnad och sång.
Hand i hand med ofvan skildrade så starkt personligt fär-
gade religiösa stämningar möter man äfven hos Frese tidens
moraliskt-didaktiska tendenser. Hans didaktiska hufvudvärk,
som utkom samma år som dikterna, hette Korta Sede-Läror
och Sede-Tillämpningar och är till största delen skrifvet på
prosa. Det är Freses enda större värk 1 prosans dräkt och
tilldrager sig redan därigenom en icke ringa uppmärksamhet.
Det synes ha tillkommit efter 1724, sedan han afslutat ordnandet
af sina diktsamlingar. Frese förklarar själf sitt värks tillkomst
i följande ord: »När mörker omsatt mig på alla sidor,jag menar,
när sjukdom, sömnelösa och själfva döden trängt in till mig,
har jag icke velat lämna mina tankar lediga, på det de icke
skulle dragas till synd, utan hällre öfvat och uppehållit dem i
nyttiga tings betraktelser». Äfven detta värk framställer han
som sitt sista. »Dessa korta Sedeläror, säger han, som jag
lämnar dig till någon åminnelse efter mig och hvilka, sedan
jag till aska vorden är, vittna kunna att jag varit hafver, äro
de sista gnistor af mitt förstånds ljus».
Dessa Freses prosabetraktelser äro i många hänseenden
intresseväckande. Så själfständig och personlig som i sin and-
liga diktning är han icke på detta område. Här möta oss in-
tryck, reminiscenser och lån från tidens rikliga förråd af
sedeböcker och moraliska skrifter. Till Freses källor hör bl. a.
Fénelons berömda bok »Télémaque», men mest har han dock
hämtat från den heliga skrifts didaktiska böcker och i all
synnerhet från Jesu Syrachs visdomsfylda bok. Äfven Freses
prosastil har ställvis en stark biblisk bismak och ofta hafva
hans bilder och liknelser analoga motsvarigheter i de gammal-
testamentliga sedeböckerna. Äfven innehållet återgifver för det
mesta bibelns etiska läror, men där förekomma äfven betrak-
telser, som mera hänföra sig till Freses egen tid. Hans sede-
läror för konungar och råd tyckas vittna om att han lönt in-
flytande af den nya tid, i hvars början han författade sina mora-
liska betraktelser. Hans tidigare ådagalagda entusiasm för
Karl XII och hans krigiska bragder har forbleknat. En fred-
ligt sinnad konung är för honom större än en krigisk, och
mer än att segra i strid var att kunna segra Öfver sig sjalf och
vinna sina undersåtars kärlek. Eröfringspolitiken hade ej mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
