Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2:o) Eftersom rum och tid äro villkor för erfarenhet, så rättar
sig erfarenheten ej allenast faktiskt, utan nödvändigt efter lagarna
för rum och tid, emedan erfarenheten därförutan vore omöjlig; det
kunde ej blifva någon erfarenhet af, om ej rummets och tidens
lagar blefve tillgodosedda. Alltså: matematikens påståenden måste
nödvändigt motsvaras af erfarenheten, måste hafva apodiktisk
giltighet.
3:o) Detta kunde nu vara nog för det, som skall uttryckas, men
när jag säger apriorisk, tänker jag väl på dess nödvändighet men
också på att jag på förhand skall kunna inse denna
nödvändighet. Vill jag nu vid kunskapen framhålla denna aprioriskhet, så
resonnerar jag så: rum och tid äro ej allenast oundgängliga
villkor för erfarenhetens möjlighet, utan de äro villkor, som på
förhand finnas i min egen sinnlighet, hvarför jag där, i min
sinnlighet, kan lära känna dem. Min kunskap om dem blir därför
apriorisk.
Matematikens påståenden blifva sålunda:
l:o) objektiva = sanna ;
2:o) nödvändiga = de måste motsvaras af verkligheten;
3:o) aprioriska = de ligga på förhand i min kunskapsförmåga.
Rummet och tiden möjliggöra sålunda inom sinnligheten en
vetenskap, nämligen matematiken.
Sedan vänder sig Kant till:
II. Den transcendentala logiken,
Denna skall besvara frågan, huruvida äfven i förståndet finns
något, som möjliggör vetande (= nödvändig och sann kunskap).
Den transcendentala logiken sönderfaller i två delar:
1) Analytik: om förståndet i dess användning på en möjlig
erfarenhet.
2) Dialektik: om förståndet i dess användning på det, som icke
ingår i en möjlig erfarenhet.
1) Den transcendentala analytiken är af två delar:
a) De rena förståndsbegreppens analytik, som skall besvara två
frågor:
l:o) Finns det några rena förståndsformer ? (Såsom rena
sinnlighetsformer funnos).
2:o) Få de rena förståndsformerna användas på erfarenheten?
b) Grundsatsernas analytik, som skall besvara denna fråga:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
