Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nådendal kan kallas rikt, men det doterades med
offentliga länderier. Här blef ungdomen undervisad
uti de första grunderna af nyttiga kunskaper.
Collegium Raumense stod vid början af reformationen uti
stort anseende. Åbo kathedral-skola blef ganska talrikt
besökt, af ynglingar äfven från andra stift, hvilka
här lärde att läsa och skrifva, de första
grundvetenskaperna (artes triviales), latinska grammatiken,
dialektik och retorik, hvartill ännu för skickligare
lärjungar kom en nödtorftig theologi, räkenkonst,
koralmusik och så mycket astronomi, som var nödigt,
för att uträkna de höga festerna. Den som sträfvade
efter en högre vetenskaplig bildning, måste besöka
utländska skolor: äfven voro offentliga medel anslagna,
för att sätta skickliga och vettgiriga ynglingar i stånd
dertill. Biskop Hemming skänkte sin domkyrka år
1354 en samling af handskrifter, visserligen till det
mesta endast postilior, anmärkningar öfver
kyrkolagfarenheten och dylikt [1]; men alla af skriftställare,
hvilkas anseende i medeltiden var ganska stort:
domherrarne erhöllo derigenom tillfälle, att hemta råd
och lärdom hos de mest snillrika män. På lika sätt
sörjde äfven biskop Magnus Olofsson (från 1412—
1452) för sitt presterskaps upplysning, i det han
förökade domkyrkans bokförråd. Om priset på böckerna
i detta tidehvarf kan man göra sig ett begrepp, då
man vet, att för ett legendarium gafs ett helt
hemman, och att två messböcker blefvo värderade till
180 mark klingande mynt, en summa, hvarföre man
kunde köpa sig ansenliga landtegendomar [2]. Den
stora hopen förblef dock rå och oupplyst; äfven
embetsmän och de förnäma utmärkte sig föga framför
densamma genom kultur och kunskaper.
Modersmålet blef alldeles försummadt: så mycket mindre
odlades de bildande konsterna; ännu i början af 16:de
århundradet gafs icke en gång i Åbo någon enda
vanlig målare.
Städer ville icke på länge uppblomstra i Finland.
Åbo var den första stad, hvilken såsom säte för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
