Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
starkaste, erfarnaste, mest ansedde och imponerande
i krig erhöll ett slags öfverhbefäl, ehuru ganska in-
skränkt. Denna målning, hvilken så mycket öfver-
ensstämmer med andra halfvilda folkslags seder, pas-
sar sannolikast till alla delar på Fornfinnarnes bor-.
gerliga författning. — |
Rörande deras seder och lefnadssätt äga vi lika
litet underrättelser, som om deras statsförhållanden;
men emedan man hos ett folk, hvilket i hufvudsaken
bibehållit sitt ursprungliga lynne, ifrån efterkomman-
de kan, med mycken sannokkhet, sluta till deras för-
fäder, torde man, genom iakttagande af bruk och
vanor hos sednare tiders Finnar, utan stora misstag
kunna göra sig följande föreställningar om desamma
för de äldre tiderna. — Åkerbruket hade, redan vid
Svenskarnes infall, fästat dem vid vissa boningsplat-
ser och förde dem derigenom småningom till ett slags
samhällslefnad, hvilken , ehuru blottad på den finhet
och studerade yppighet, som utmärka bildade folk-
slags seder och tidsfördrif, det dock icke felade alla
sällskapsnöjen, hvilka öfverensstämde med nationens
alfvarsamma karakter, och dess mer dystra, än mun-
tra och lifliga tänke- och umgängessätt. I hvarje hus,
i hvarje by firades årligen al grannar, anförvandter
och vänner med gemensam fröjd flera slags gästabud.
Hit böra högtiderna vid devas bröllop, förlofningar,
barnfödsel, begrafningar, vidare anförvandts-, skörde-
och slagtfesterna, äfvensom den högtidliga fröjdefesten
efter lyckligt slutad björnjagt. Största nöjet och hög-
sta förlustelsen vid alla dessa sammankomster gåfvo
goda och starka drycker, hvilka, till värdens och hög-
tidens ära, gemenligen förtärdes i så öfverflödigt mått,
att man föga bekymrade sig om hela den öfriga und-
fägnaden; man sade ock derföre: HÅtd iuoda, Peis
jaifia jusda (dricka bröllop, dricka graföl). Vin och
andra utländska drycker voro dem obekanta äfven till
namnet. Alla vioer bibehålla ännu i Finland nam-
net Saffan Twiina, Sachsiska eller Tyska viner, .eme-
dan de allraförst blifvit införda af Tyska köpmän,
på Finska kallade Satffat, Men för ett folk, hvilket
länge drifvit åkerbruk, kunde det icke vara obekant,
att af säd låter bereda sig en välsmakande och rus="
gifvande -dryck; derföre kunna också flera till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
