Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a 9
beredande erforderliga tillbehörigheter, handgrepp och
»husgerådssaker, äfvensom ruset deraf, uttryckas med
åtskilliga Finska ord: och talesätt.’ Korn (OM),
hvaraf dricka (det starkare och bättre heter "Suoma,
det svagare Salja) brygges, synes varit det äldsta
sädesslag, med hvars odling nationen sysselsatte sig;
råg (Ruis) och hafra (Kaura) hafva sannolikt först
med Svenskarne kommit in i landet och språket.
Äfven biskötseln, hvilken nu alldeles gätt under,
var dem icke obekant och drefs med någon fram-
gång. Språket har eget uttryck för bi (Xettiåinen,
Mebhilåinen , K Rimalainen) samt honing och mjöd (Meft,
Sima); man kan utomdess också af åtskilliga gamla
sånger sluta till deras bekantskap med honing och
mjöd. Lika så enkla och okonstlade som deras dryc-
ker, voro äfven deras rätter, hvaribland inga kräslig-
heter förekomma, inga gommen retande blandningar.
Deras fiskfångst och jagt, deras åkerbruk och hjordar
gåfvo dem de få rätter, som de hade nödiga så väl
till eget bruk som till gästernas undfägnad, och i
deras tillredning hade konsten ingen stor andel. De
rikas yppighet visade sig ibland blott i mängden af
ätbara varor? bordet var till öfverflöd öfverlastadt
med allt hvad huset förmådde, och blef välbetänkt
så länge hållet i detta fullhetens tillstånd, som hög-
tidlig heten varade.
Men utom dessa bordsnöjen hade de vid sina
glada sammankomster ännu andra tidsfördrif, hvari-
bland sång och den stundom dermed förenade instru-
mentalmusiken allraförst måste nämnas. Ifrån de
äldsta tider tillbaka har nationen haft en egen skalde-
konst. På Finska heter en dikt Runo, i plur. Runot,
och "en skald MRunonietfa, hvarvid är att erinra, att
dessa ord tillfälligtvis hafva lika ljud med det Skan»
dinaviska uttrycket Runor; men emellan hvilka dock
icke den ringaste likhet äger rum. Finnarnes verser
bestå 1 likalöpande, åttastafviga rader, hvilka i deras
sammansättning äro bundna vid vissa bestämda reglor,
samt till ljud och uttryck icke oangenäma, äfven
för fina och noggranna öron. Rimmet är fremmande
för den Finska poesien. I nyare tider har man visser-
ligen för efterhärmningen användt det; men den egna
karakteren har nästan helt och hållit försvunnit ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
