Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
derland, och deras dialekt blir hufvudsakligen brukad
i sånger och qväden, hvartill den ypperligen väl läm-
par sig, genom rikedomen af sina vokaler. Utom en
mängd härstädes ensamt begagnade ord, afviker äfven
uttalet något ifrån de öfriga Finnarnes , isynnerhet
hvad de långa vokalerna aa och äåä beträffar. Dessa
ljuda härstädes såsom diphonger oa (någongång ua)
samt eä (stundom iä); t. ex. moa i stället för maa, och
yed, för yåd. Isynnerhet undvikes genom detta sed-
nare, det fula, breda ää. Savolaxarne tala långsamt,
"men manligt; det Tavastländska I! gör språket slappt;
/
genom r ljuder det skorrande; med d blir det lätt,
isynnerhet vid en liten aspiration ”).
De Savolaxska och Karelska bönderna hafva slägt-
namn, hvilka medlemmarne af en ätt beständigt be-
hålla; äfven när de Iemna sin hembygd. För qvin-
norna får familjenamnet ändelsen tår eller tar, så att
då ätten heter LBartiainen, Pynnöånen, Kontia , m. m.,
benämnas qvinnorna LWartiatar, Pynndtår, Kontiatar,
Mm. Mm. Detta benämningssätt har otvifvelaktigt upp-
"kommit genom sammandragning af t. ex. VWartiaifen
och Tytår (dotter), så att TBartiatar egentligen bety-
der Wartiainens dotter, hvilket äfven styrkes devaf,
att en hustru kallas efter sin far t. ex. Hymwåritår;
men efter sin man endast Spmwårinen. Bruket af des-
sa egna frunlimmers namn har så ingått i den Savo-
laxska dialektens lynne, att omtalade ändelse ofta öf-
verflyttas äfven på Svenska slägtnamn. Sålunda får
man höra bönderna upprepa Tdjulintar, Opertar, m.
fl., bildade af namnen Tujulin, Åberg, m. m, —
I de öfriga Finska landskaperna utmärkas bönderna
med sitt, sin fars och ställets namn, der de äro bo-
satte (t. ex. Anders Gustafsson Walkola). — Några
genuint inhemska förnamn finnas icke bibehållna bland
Finnarnez; de hafva lånat dem som bland Svenskarne
äro allmänna, ehuru de böjt dem efter sin tunga. Så-
lunda uttala de Gustaf, Johan, Petter, ÅAn-
ders, Henrik, Maria, Katharina, Walborg
«) Jemnför: H. G. Porthan; De pre cipuis dialectis
lingux&x Fennice, P. I. Aboxe, 1801, 18 s. 4:0. Fort-
sätlningen af denna förträffliga afhandling blef aldrig
utgifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
