Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
det stora Permien, hvilket de gamla kallat Bjarma-
land, af ålder hört distrikterna Juga, Suchona,
Wologda, Wiatka, Cholmogorod, Lop-<Ko-
rela (eller det Lappländska Karelen), Petschora,
Ugoria eller Wogulitza, Samojedia, Pertas-
si, Permekki, Gami och Schussowaja; samt
tillägger, att de strömmar som genomskära och omgif-
va denna sträcka, äro: Dvina, Petschora, Sucho-
na, Juga, Wim och Nim, Wiziogda, Wiatka
och Kama 5). Ungefär lika bestämningar finner man
hos en Svensk författare statsråd. Adlerbeth, hvilken
” uppgifver, att ”den stora landtsträckan från Kasån upp
emot Hvita hafvet och Ishafvet kallades Bjarmaland” 6),
samt Levesque, den der yttrar, att det gamla Bjar-
mien sträckte sig ifrån Petschora ända till Finland 7).
Enligt Storchs mening synas de Skandinaviska sjö-
fararne under medeltiden hafva benämnt Bjarmaland,
hela ownrådet emellan Hvita hafvet och Ural 8).
I samstämmighet med dessa något skiljaktiga upp-
gifter, tyckes det uråldriga landet sannolikast böra
anses hafva sträckt sig från sydöstra kusten af nyss
omtalade haf, på begge sidor om Dvina floden, ända
ned till trakterna af Wolga och Kama (omkring 57?
latitud). Det hade till grannar i nordvest Karelarne;
i sydvest Vesserna (omkring 5529 longitud); i söder
Merier, Muromer och Tscheremisser, utmed Volga,
samt det åldriga Bolgar, omkring Kama; i öster grän-
sade det till Uralska bergsåsen och Petschora 9).
Att Bjarmalands gamla invånare varit en Finsk
> folkätt, har aldrig blifvit satt i tvifvelsmål; men till
5) Strahlenberg , I. c. 8. 182. :
6) Witterh. Histor. och Antiqvit. Acad. Handl
Del. I; s. 122.
.) Histoire de Russie Paris, An VIIL Tom VII;
s. 261. Jemnf, Tom. I; s. 61, Tom IL, s. 355. «.
8) Gemälde des russisch. Reichs. Riga, 1797. Th.
IT; s. 138. |
9) Karamsin, 1. c. Tom. 1; Kartan. — Jemnf. Ibn-Fosz-
Jan’s und anderer Araber Berichte äöber dice
Russen älterer Zeit. Herausg. von C. M. Frähn , St.
Petersburg, 18233; s. 173.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
