Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Historia. Karl XII—Gustaf IV Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA. KARL XII—GUSTAF IV ADOLF. 19
räddat sig öfver gränsen. Krigets fortsättning blef af ringa
betydelse. Det var icke häller för Ryssland lägligt att
föra det med kraft, och när Gustaf vid Svensksund med
skärgårdsflottan vunnit en lysande seger öfver den ryska,
blef freden återstäld, utan rubbning af förutvarande gräns
mot Ryssland.
Under krigets lopp hade kung Gustaf samlat en riks-
dag, där han, stödd på ofrälseståndens ovilja mot adeln,
med deras bistånd genomdref en "förenings- och säkerhets-
akt, som ytterligare frigjorde konungen från allt beroende
af råd och ständer. Till den grad hade "friheten" förlorat
medborgerligt förtroende genom riksdagspartiernas häftiga
strider, deras öfvermod gent emot lag, deras besoldande
af utländska makter och svaghet i handling under rikedom
på ord.
En missnöjd adelsmans kula stäckte 1792 kung Gustafs
lif, hvarefter en förmyndareregering vidtog. Nu blef det de
åsidosatta Gustavianernas tur att söka stöd hos ryska kej-
sarinnan för en omstörtning i Sverge. Men de hunno
aldrig längre än att brefväxla om planen, förrän de gjor-
des oskadliga. De förnämste, så väl bland Anjalamännen
1788 som bland de stämplande "Gustavianerna" 1793,
voro finska adelsmän.
Gustaf IV, egensinnig som Karl XII och enväldig som
han — ty så missbrukade han "Förenings- och Säkerhets-
akten" — saknade helt och hållet sin föregångares soldat-
natur. Men i utmanande åtgärder var han fullt så djärf
som ”järnhufvudet". I de stormiga tider, under hvilka
han förde Sverges spira, kunde en sådan konung endast
lända till sitt lands fördärf. Hans oböjlighet gent emot
«yärldshärskaren’ Napoleon, bragte honom i strid med
dennes vasaller, och när till dem sällade sig Rysslands
kejsare, blef följden, att ryska trupper 1808 i februari bröto
in öfver Finlands gräns.
För tredje gången på ett århundrade blef Finland
nu intaget af ryska trupper. Ehrensvärds föste gaf sig,
tack vare patriotismen från Anjala”), trupperna veko till-
+) G. Sprengtporten sände från ryska belägringsarmén ett bref
vill sin lärjunge på Sveaborg, F. A. Jägerhorn, en intrigant egoist,
som intalade kommendanten att fortsatt strid vore Finlands olycka.
Det som mest gläder mig i denna affär", skref Sprengtporten efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
