Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Historia. Karl XII—Gustaf IV Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA. KARL XII—GUSTAÅF IV ADOLF. 21
och vidmakthålla landets lag och författning, kunde ej
afvisas, ty Finland hade icke mera någon här och Sverges
makt var bruten. Landtdagen fortgick också med iakt-
tagande, såvidt görligt, af i Stockholm brukliga ceremo-
nier och former. Adelns högsta medlemstal var 70, prä-
sterna voro endast 8, borgarna 19, bönderna 30. Men
«gjälfständighetsmannen"" från 1788, som burit afvog sköld
mot sitt fädernesland, den nyutnämde generalguvernören
G. Sprengtporten, sågo finnarna icke gärna vid den nye
monarkens sida. Han blef också under landtdagens fort-
gång aflägsnad.
Emellertid pågick landtdagen i Finland samtidigt
med den något senare öppnade riksdagen i Sverge, till
hvilken finnarna icke fått kallelse. 1772 och 1789 års
grundlagar, hvilka, i den senare författningens belysning
och efter Gustaf IV:s tolkning af deras innehåll, icke föllo
czaren omöjliga att bekräfta och hvilka således i Borgå
blefvo frihetens banér, befunnos i Stockholm bära despo-
tismens märke. Den svenska riksdagen antog också en
ny regeringsform innan hon valde konung i den afsattes
ställe. Men ansträngningarna 1 Norrland att besegra
ryssarna misslyckades, den engelska bundsförvanten gaf
föga bistånd, och så nödsakades de svenska underhand-
larna i Fredrikshamn att, två månader efter Borgå landt-
dags slut, underteckna Sverges afsägelse af förbindel-
serna med återstoden efter 1721 och 1743 årens fredsslut af
det med Sverge från kristendomsinförandets forntid för-
bundna Finland samt därtill Åland och en remsa ur Norr-
botten. En artikel i fredstraktaten omnämner den af
Alexander gifna bekräftelsen af de finska undersåtarnas
religion, egendomsrätt och privilegier" såsom skäl att
konungen af Sverge icke härom gjort förbehåll. Detta
förbehåll godkändes helt enkelt icke af segraren, och
den besegrade kunde lika litet tilltvinga sig detta, som
bibehållandet af Finlands dittillsvarande gräns mot
Sverge.
Men den gamle Karl XIII hoppades att ännu få
lefva så länge, att han kunde göra om freden. Den gry-
ende missämjan mellan vännerna från Tilsit, Alexander
och Napoleon, var det svenska kabinettet icke obekant.
Åren till 1812 gingo också under ständig hjärtklappning
för Finlands återtagande. Men när de politiska vikterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
