Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur bref från och biografier öfver medlemmar af slägten Alopæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var ännu den gamla liturgien, några få obetydliga
omständigheter undantagne, bibehållen i det såkallade Wiborgs stift
med undantag allenast af Parickala församling, der den för
så grofva brott och embetsförseelser angifne och ännu under
ransakning ställde kyrkoherden Fenander hade, emot Kejserl.
Riks-justitiæ-collegii förklarade afsigt, brådstupa infördt den
nya liturgien. Nästan så blef den ock införd i Fredrickshamns
stift. På intet sätt hade de finska församlingarne, icke en
gång genom några ombud blifvit hörde rörande den nya
liturgiens antagande innan den i underdånighet praesenterades
till sanctionering. De tyckas dock hafva haft någon rättighet
dertill — åtminstone var det icke försiktigt. Ifrån hela Wiborgs
län hafva endast 2:ne prester till öfverläggning derom i St.
Petersburg varit kallade, neml. consistorialrådet och prosten
Wahl samt diaconus och assessor consistorii prosten Penzelius.
Man hade dock äfven flere andra skickelige män att vällja.
Öfver allt i finska församlingarne, i synnerhet der den nya
liturgien redan var då nyligen införd, anhöll allmogen på
det trägnaste, att jag i underdånighet skulle hos Hans
Majestät Kejsaren föredraga deras underd. bön, att få förrätta sin
gudstjenst efter den förut nyttjade handboken, vid hvilken de
blifvit vande ifrån barndomen, och efter hvilken de med en
så tillfredsställande uppbyggelse bivistat och förrättat sin
gudstjenst, men nu måste dervid sakna, ibland annat, några
hufvudsakliga böner, syndabekännelsen, »Barmhertige Gud",
m. m. Denna anhållan framförde allmogen[1] med sådan
beskedlighet och anständighet och på några ställen i synnerhet, med
så rörande uttryck, att jag är säker derom, att om Tit. dervid
varit närvarande, skulle Tit. visserligen icke heller vägrat, att
inför vår allernådigste Monark i underdånighet föredraga
allmogens så enhälliga, trägna och billiga bön. Ingen enda på
något ställe hvarken af herrskaper, ståndspersoner eller
bönder protesterade mot denna begäran. Enligt den befattning
mig allernådigst var lemnad, kunde jag derföre icke undgå,
att i min underd. rapport[2] införa församlingens förenämnde
bön och anhållan, såsom det ock tycktes vara enligt med en
nödig ordning, att så snart Wiborgs län i ecclesiastikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
