Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det wigtiga förslaget ont en
ny allmän strafflag för irinland liar
under senaste ivecka slutbehaitdlats as
latidtdagen samt äfivett blisioit till sitta
htiftvitddelar godkändt. J fråga om
dödsstraffet, der tivå ståndNannat emot
tioå, saiitt i ttågra andra mindre ivä-
sctidtliga punkter, föreligger dock ättitu
icke laglig stäitderplitralitet, hivarföre eit
satiiiitatijeittkiting är af nöden-
—- Gift qwtnttas eganderätt. Med
anledning af att tioå stäiid stannat emot
jioå i frågatt oitt hustru skiille hafiva
tätt att utan förord så disponera öfioer
hivad hon sjelf med eget arbete katt för-
toärsiva santt öfwer sitt enskilda lös-egen-
dom, har lagutskottet inbjudit stånden att
förena sig ont herr Langeiiskjölds reser-
ivatiott angående § s, soitt föreslår att:
»hnstrn råde öfwer hivad hoii med eget
arbete katt förivärsiva. Gettom äkten-
skapsförord tnå henne tilläggas ittakt att
råda öfwer sitt enskilda lösa och fasta
gods, och gälle detta förord äfiveit egen-
dometts afkomst.« — Detiita inbjud-
tiiiig har ästven numera antagits af
presteståndet, hivarentot bondeståndet tvid-
blisivit sitt förra beslitt att förkasttt
förslaget. Då emellertid adeln och
borgareståndet redan föritt omfattat det
ursprungliga srisintare förslaget, katt
tuatt antaga att hustruns sörntaltningsrätt
ösioer hivad hon sjelf förtjenar, blifwit
af laiidtdagett godkänd.
— Lagligt skydd för enskilda att-
dllktsöflliilgklk är itit ionitnet, sedan
sanitligastånd godkäitt det af strafflags-
ntskottet (på grttitd af en inom R- o. A-
af lektttatinapredikaiiteii hr Constantin
Boije iitlettiitad petitiou) ikap. 10 af
strafflagsförslaget i sådaitt syfte införda
stadgandet.
— Motiottett ottt förändrad brän-
rinslagstiftntng ivacrt i prosa-ståndet af
herr J. Johansson, i borgareståiidet af
hrr Högniatt och Löfgren saittt i bonde-
ståndet af hrr Nientelä, Gröitroos och
Sllanii samt gående ut på att titt gäl-
lande stadgandeii för spritdrycker af mer
ätt 25 0,X0 alkoholhalt skola för framti-
den tvara gällande för alla spritdrycker
af titer ätt 160X0 alkoholhalt, har af
adelii och borgareståiidet förkastats och
sålttiida förfallit.
— Petitionett otit anibnlatoriska
stuåbartiskolor på kyrklig grtittd samt
om inrättande af seminarier för utbild-
ning af för dylika skolor erforderliga lii-«-
rarekrafter, tväckt i presteståndet af pro-
sten W. Walliit, har af samtliga lek-
ntattnaståiid förkastats.
—- Förslaget oitt ogift utvinnas
myndighet tvid tjugoett års ålder-
ioäckti borgareståndet af herr Eltving
och i bondeståndet hr K. E. Herckinan
har as adeln och bondeståndet i öfwer-
ensstäininelse med lagutskottets i ämnet
afgisiia betänkande förkastats, hivaremot
borgareståitdet godkänt detsamma. Wid
sådatt utgång har motionen fallit.
Oitt öfwerswätnningarne i
Ostckbottclt skrifiver Wasa tidning:
Ehuru toattnet redait betydligt sjunkit, torde
dock tvårflodens werkitingar ännu länge givar-
stå. Jcke som skulle grödan tagit någon sär-
deles skada af öfwerfioämningarna, ty detta
torde, efter hivad tvi inhämtat, på högst få
ställeit tvära fallet. Werkningarne äro att
söka i de rättstniister, hivartill wårsloden gif-
ivit anledning- Wattnet skall nemligett på
flere ställen haftoa flyttat lador och dyl. från
en plats till en annan, ofta in på en an-
nans mark. De personer, som på detta sätt
erhållit lador, ivilja icke gerna återleintta dem,
och de soin förlorat sina lador tvilja natur-
ligtivis icke underkasta sig denna förlust, En-
samti Lappo elfdal ha omkring 130 lador
bortförts från en plats till en annan. Personer
der, som ena dagen haft inga lador på sina
öfiversioåminade ängar, ha den andra dagen
haft tio eller flere, och ttoärtom Också i flere
andra kommuner ha dylika tilldragelser in-
träffat.
—- llr den oss tillsättda artikeln,
,,Mornionistncns styggelser afslöja-
dc«, införa tvi till en börjait följande
heitiska statistik af itiormon-ittissioneni
de skaiidinatoiska länderna från år 1860
—1881.
Omtoäitda. :-
33 ty T-
E- E . 3
– «- F-· å - ? ?
Åk· J så kåk E g s 5
e TF å 5 å s-
e is sik-. E ta s
H TFT
1850 —j 4 —; — —l —-
1850 —s 4 —i — 135 17
1851 te; J —- —- 475 —-
1852 —j 3 95 941 i,036 28
1853 ts- c- 288 1,72o 2,003 195
1854 agl 2 348 2,099 2,447 783
1855 79 2 428 2,264 2,692 3i1
1856 94 t 620 2,868 2,988 113
857 142 3 775 2,578 3,33 603
1858 i-.-5I— 93 2,77 3,709 70
1859 145 2 tigg 2,942 3,934 263
1860 14512 1,037 3,379 4,416 240
861 166,i4 1,-65 4,4-20 5,585 455
1862 155lsi 1,t23 4,677 5,800 1,177
1863 isa-tö i,oo.5 4.639 5,644 t,061
1864 93 8 kitt-) 4,539 5,454 not
1865 84.23 943 4,445 5,388 454
1866 83118 923 4,036 4,959 sat-
1807 78i9 919 4,022 4,94i 248
1868 7012 so2 sega 4,808 622
1869 7016 78tt 3,866 4,652 463
1870 6515 784 4,0o.c, 4,789 275
1871 ass-t, 756 4,151 4,tio7 467
1872 5811 768 4,o49 4,st7 c305
1873 5622 753 3,896 4,649 703
1874 4518 7i8 3,812 4,530 674
1875 723 736 3,73- 4,468 583
1876 424 767 3,77» 4,537 402
1877 53() 833 3,92.(i 4,762 584
i878 4635 att 4,158 gosa 589
1879 44 47 s-2.t 4,283 5,2o7 368
1880 45 56 kisa 4,404 5,369 549
issi tants 857 4,390 5,2i7 a5ci
Total-, i I l [
ssntittttas ; I24,548I108,228«132,77615,080
— Grundstenen till den nita luther-
ska kyrkan i Helsingfors nedlades hög-
tidligen den 19 Maj på e. tn. i när-
waro af en talrik inenniskoskara. Biskop
Alopeus nedkallade, med ledning af tex-
ten,« Hurn ljttfliga äro dina boningar,
Herre Zebaott«, etc. Gnds ioälsignelse
öftver den bliftoaiide kyrkan, hivarefter
en silsiverplåt, hivars inskription tillkän-
iiagaf tiden för kyrkans uppförande äf-
iveitsoiit namnen på stiftets biskop, för-
samlingens kyrkoherde, kyrkans arkitekt
saiitt byggnadskontitens medlemmar, ned-
sänktes, inlagd i en blecklåda, i en för-
djupitiitg i grundsteiiett och intnurades af
landets trenne biskopar saitit slere tvid
tillfället itärioarattde prester. Akten in-
leddes med psalmen, »Wår Gttd är oss
en iväldig borg,«« utförd af gardets inu-
sikkår, saitit afslöts med psalmen, ,,Hela
iverldett fröjdes Herran.«
— Statsntisfionens söndagsskolor
afslutade annandag pingst siit werksam-
Iiet för läseåret med an liten festlighet i
Djurgånden, i hivilkeit öfioer 50ti sön-
dagsskolor deltogo.
Söndagett predika
J Nikolaikhtkait: finsk högmessa kl. 9 pastor
Hahl5 — swensk högmessa kl. 12 pastor Bro-
berg; — finsk aftonfång kl. 6 pastor Ben-
gelsdorsf.
J Gamla kyrkan: sivensk högtnessa kl. 9 pa-
stor Broberg; —- fiiisk högtnessa kl. 12 pa-
tor Halic; ——- stoeitsk aftonsåitg kl. 6 pastor
» Antoinett-
A Wnore1a: finsk gndstjenst kl.10.
Wid Georgsgalan I12: Sweiisk predikan kl.
11 f. tnaf pastor B. A. Carlsoit. kl. 7
e ni. af W:ni. Häggmait.
J Alliaitshitsei (Högbergsg. 22) Predikait kl.
ll afC. Boije; kl. 7 frälsitingsinöte; kl. 5
e. m. finsk predikan af A. Mätineii.
J Alliansiinsek: Frälsningsniöte i morgon
(Fredag,i kl 8 e. in.
Gröswikögatau N:o 12 kl. 7 e. m. predikan
af Petter Malmqivist.
Hr E. Björkenheitns yttrande
i frågan ont förändrad bränivinslagstift-
ning tvid R. o. Axin plennnt
den 18 Maj.
Med deti titt föreliggandeE motionen
träder nykterhetsfrågau ätitttc ett gåttg
inför R. o. A:s rådsbord. Nykterhets-
rörelsen, så olika bedömd, har snart
sagdt af alla, så tväuner sont motstån-
dare, iottttitit det erkännande, att den på
ett kortare tid ätt någon annan social
rörelse i ivårt latid ioititttit inträde och
fått fast fot hos tvärt folk. Det är nog
sant att för nykterhet arbetats i årtion-
den, men i sitt itiiivaratide forin känna
tvi nykterhetsrörelsen blott tio år till-
baka och soiii ett framgångsrik folkrörelse
blott 5 eller 6 år. På deit seitast nämnda
tidryiiideit har nykterhetsrörelsen lyckats
skapa till lif ett halftatittat hundra tal
ttykterhetsförettiiigar med ett tiotusental
medlemmar, hivilka alla, på några få
tiotal när, hylla absolutismens princip.
Nykterhetsrörelseiis styrka har dock aldrig
legat i det föreitingsioäseude densamma
lyckats toäcka till lif, liksom de personer-
hivilka stå denna rörelse nära, icke di-
rekte ioätitat sitta segrar genom dessa
föreningar. Nykterhetsrörelsens styrka
har fastmer legat i den opinion denna
rörelse lyckats iväcka till lif, ett opinion-
soitt deliois delas af landets representa-
tioit och derigeitoiit fratnskapat det saitiia
yttrandet, att landtdagarite warit ett as
nykterhetsrörelsens kraftigaste befordrare
i ioårt land. Jttitatt jag går ividare-
ber jag få bemöta ett iiiitiäiidning, soiit
antagligen i dag skall göras, i det ntait
förebrått nykterhetsrörelsen att hafivain-
slagit orätt ioäg, då den i stället för att
arbeta på opinionens område, försökt in-
ioerka på lagstiftningen· Jag betraktar
rusdryckerita, liksom den krogrörelse dessa
föra i sitt släptåg, såsom ett frestelse och
ett förderf för ivårt solk, om hivats
ioerklighet och följder ittatt har sioårt att
öfivertyga alla lager af ioårt solk, så
länge lagstiftningen icke fullt harmonie-
erar itied rörelsen. Det är få långt
ifrån att jag skulle tro nykterhetsrörelsen
enbart kitiitta tvinna sina segrar, särskildt
i tvårt land, bland ivårt solk, på öfwer-
tygelsetts eller opinionens wäg, att jag
fastinera tror en stor toigt bör fästas
tvid den hand af hjelpsattthet lageiti
detta afseeitde räcker rörelsen-
Jag nämnde att laitdtdagett ioarit ett
as de kraftigaste befordrare as nykter-
hetsrörelsen i ivårt land. J sådaiit af-
seettde intager sediiaste stäiiderniöte ett
ganska eminent rimt. Den bränioins-
förordning, soitt då af ständerna godkän-
des, soiit sedermera af regeringen fast-
stäldes och titt gäller, måste betecknas så-
som ett nykterhetsioänlig sådan. Men
steget, ont också taget i rätt riktning,
ioar ej uttaget. Aitnit i dag står nyk-
terhets-frågan på dagordningen ochgenont
densamma många af tvårt folks dyrba-
raste intressen, så i andligt som sedligt
och icke tiiiitst ekonomiskt hänseende. Wid
det ständerittöte, soiit titt pågår, haftoa
trenne motioner i nykterhets-frågan blif-
ivit inlemnade. Tiiteiiiie af dessa iii-ö
på gritiid af formfel åsidosatta. En
enda återstar. Det är den soiit ttii fö-
religger. Etisoin ett genomgående drag
uti den senast nämnda bränioinsförord-
ttingen af år 1886 märker titan ett lie-
itägetthet att åtskilja mellan starkare och
sioagare rus-drycker och gränsen ittellait
dessa ar faststiitd titt 25 OA) alkoholhalt.
littder det att för ritt-drycker tned större
tvaras i Stora Britauiens och kontinen-
tens universitet. Wåra statsiitäit spela
i dessa förhandlingar ingalunda någon
framstående roll; fjelstoa fråga de katt-
ske icke derefter, men deras hustrur och
döttrar rodna öfwer att deras tttäit och
fäder göra sig till itarrar i sitt lands
historia.
Ont eit qwinita är i besittning af alla
de egenskaper, som äro erforderliga för
ett röstberättigad medborgare —- ålder-
föriitögenhet, uppfostran, ititelligemQ —
om hoit dertill äitnu är genomträngd as
kärlek till sitt fosterland och af aktning
för dess ftyrelsesoriii, ont det år hennes
största stolthet, att ttär hoitreseriGamla
Werldeit, kuiiita säga: ,,jag är eii ante-
rikansk medborgare-« —- hniarsöre då icke
gifiva henne rättighet såsom sådan. J
ioälkoiniten soin medborgare hwarje okriti-
ttig och främmande iitioandrare, äftvett
ont hans andliga begåfitiiig är aldrig så
ringa och hans föregåeitde aldrig så
tioetydiga; men J förivägren edra egna
mödrar, hustrur, systrar och döttrar detta
medborgareskap. När jag för ett wecka
sedait återioände från Europa och land-
steg i New-k))ork, såg jag ett skara af
dessa inwandrare. De tvoro sömniga,
trötta, slöa, med pussiga aitsigteit och
likgiltig blick samt bildade ett slående
motsats till de intelligenta qwinitor, som
tvoro på iväg till den iitteritationela kon-
gressett i Washington. Jag betraktade
deiti uppmärksamt ett om en, då de tå-
gade förbi mig, och jag gladde inig å
deras wäguar åt det ttya lif, som kont-
tner att öppna sig för dem under hägnet
af tvära fria institutioner; men då jag
kottt att tänka på att de en gäng skolct
stifta lagar för tvära döttrar, då blef
jag beklämd i mitt hjerta. Ar det iväl
betänkt att leiniia ett sådatt makt i de-
ras hand? Miita herrar, dessa skaror af
ittivaudrare förökas med hivarje dag, och
ont man icke ioill befara att tvår lagstift-
ning skall taga intryck af det nya, otätt-
da och i inånga fall tioetydiga element,
sain kontiiter att taga del i densamma,
så är det nödtttsiiidigt att soiit eit niot-
tvigt dereinot anlita all den inhem-
ska intelligens och förmåga, soin står
till buds. Det är nödwättdigt att gifmct
tvärt lands qtvinitor politisk rösträtt.
Jag tvet hwilka de hufiondfakliga skä-
keit äro, soin J förebären deremot. J
frukteit dett laftbarct qwinnait, emedan J
befareit att hon i massa skall ströinma
till urnorna, demoralisera männen och
bringa oreda i lagstiftningen; J frukteit
den fashionabla och itöjeslystna qtviitttait,
emedan J befareit att hon skall rösta på
omärdiga män, tillbringa sitt tid i lag-
stiftande församlingens gallerier och as-
wättda statsmännens uppmärksamhet från
deras förehaftvandenz J frukten dett re-
ligiösa qivinnait, emedan J besareit att
hoit skall sträsiva efter att bringa lag-
stiftningen i större öfwereitstämmelse med
Guds bud, ätt J sinnen wara förenligt
med edra ändamål; J frukten den gifta
qiviiiitan, emedan J befarett att hoit skall
rösta med sin man och fördubbla hans
röst eller ock att hoit skall rösta etttot sitt
matt och bringa split och oenighet i fa-
tniljerita.
Mina herrar, J kuittteit förekomma
allt detta, genant att icke obegrättsadt
utsträcka rösträtteti till alla qivinnor. J
hafweu icke heller frått börjait obegrän-
sadt utsträckt deii till alla niån; detta
har skett endast siitaniitgont och efter
många steg, och tvi fordra icke att LJ
stolen tvara ådelinodigare emot tvåt«t kött
än J hafiven toarit det entot edert eget.
J tunneit till ett början iiiedgiftoa röst-
rätt endast ät ogifttt qioinnor och enkor,
hwilka ega fastighet. De qwinnor ioin
liafiva eget hits- åro i regel äfweii ar-
betsamma, dugliga, nch pålitliga; de äro
hwarkeu lastbara eller nöjeslystna eller
lätta att blifioa letbollar för ett partis
intriger. Gettoin ett sådant sätt att gå till
wåga, skalen J« äfweit förekomma att det
qwinliga elementet får öfiverhattdeii tvid
urnorna. J skolett blott upphäftva dett
orättioisa, soin ligger deri, att den nigit-
liga befolkningen, genom att uteslutande
ega rätt att rösta, göres till herrar öf-
tver dett qivinliga· Detla år i sjelfivct
iverket den wederstyggligaste aristokrati,
soin werldeit känner och deit enda sont
tvi ega — ett aristokrati, som gör alla
mått, inhemska och främmande, bildade
och obildade, sedliga och lastbartt till lier-
rar öfwer fint bildade, intelligenta och
framstående qwiitnor; ett aristokrati, font
förstör lyckan både i det allmänna lifwet
och det husliga, i det den upphöjer sonett
öfwer modern, som födt honom, och in-
gjitter hos mannen förakt för qwiiinan;
ett aristokrati, font det tillkoiitiiier ett
fritt och republikanskt folk att med det
fortaste upphäfwa.
Jag ntet att det finnes laaa och sjelf-
tviskct bewekelsegrunder, sotn sätta sig mot
ett sådait reform. De sont i dag sitta
tvid makten, tvilja icke gerna dela deti
med sadana, soiit ståijeiitnbredd och ofta
öfioer deiit och font de icke kunna räkna
på att ,å kontrollera. De stora kapita–
listerita, soiit i sitt hand hafioa nycklarnc
till arbetet och arbetsförtjensten, tro sig
ega ett titotivigt till dett ständigt stegrade
fordran på förkortitde arbetstiininctr och
högre löner, genom att haftoa till sitt di-
spositiou ett klass af ofria medborgare-
sotn icke ega laglig rätt att sjelfioa be-
stämma sina ivilkor utan äro nödsakade
att leiitna sitt arbete till billigt prio.
Men dylika betoekelsegrtinder få icke ivara
gällande hos ett solk, font tocrkligeit toill
det rätta. Jag litar på eder-, getttleinen,
att J icke låten-dem utöfioa något iii-
flytande öfwer eder utattatt Jändteligen
tageii ut det steg, sotn rättioifattfordrar,
derigenoin att J gifiveit qioinnan rösträtt
och sålunda göra henne till eit fnllinogeu
medborgare i det fädernesland, som hon
älskar och aktar lika mycket som J, och
för hitiilket lioit arbetar och uppoffrar sig
lika mycket soiit J. (Storinande bifall.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
