Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens dag ändad och nådens dörr tillslu-
ten och dit — tänk om du då står utan-
före i mörkretl Ännu kan du warda fri
från träldomen och blifwa barn i Fa-
dershuset.
Otti Souen gör eder frie. så blifwen
J toerkligen frie, heter det. Märk, icke
en inbillad utan en tverklig frigörelse
erbjuder Sonen. Denna frigörelse består
dels i syndernas förlåtelse, dels i syn-
dens öfwerwinnaude. Ottt tvi bekänna
wåra synder, så är han trofast och rätt-
färdig, så att han förlåter oss synderna
och renar oss från all orättfärdighet (1
Joh. 1: 9). Genoni syndernas förlå-
telse frigöres menniskau från syndens
skuld, så att Gud icke tillräknar henne
missgerningarna. Derom säger Dawid-
,,Säll den, hwilkens öfwerträdelse förlå-
ten, hwilkens synd öfwerskyld ärl Säll
den menniska, htvilkeit Herren icke till-
räknar missgerning«. Qch Paulus för-
klarar dessa ord så, att Daioid prisar
den menniska salig, htoilken Gud tillräk-
nar rättfärdighet utan gerningar (Roni.
4: 6). Då menniskau bekänner sina syn-
der och i tron omfattar Kristus, förlåter
han alla synder så fullkomligt, att han
icke mer tänker på dem eller tvidare be-
traktar och behandlar den benådade som
en syndare utan såsom rättfärdig." Med
benådningen följer widare befrielse från
syndens herratoälde. Deront säger Pau-
lus: ,,Synden skall icke råda öftver eder,
ty J ären icke under lagen utan under
nåden-« (Rom. 6:14). Och åter: ,,Men
nu, emedan J ären frigjorda ifrån syn-
den och hafwen bliftvit Gnds tjenare,
hafwen J eder frukt till helgelse, och så-
som slut etvigt lif« (w. 22). Och åter:
»Wandren i Andeu, så fullborden J icke
köttets begärelse-« (Gal. 5: 16). Med
befrielse från syndens skuld och syndens
herratvälde följer slutligen fullständig be-
frielse från syndens alla följder, all för-
gängelse och död. ,,Ty detta för-
gängliga måste ikläda sig o-
förgänglighet och detta död-
liga ikläda sig odödlighet.
Men när detta förgängliga
har iklädt sig oförgänglighet,
och detta dödliga har iklädt
sig odödlighet, då skall det
ordfullbordas, somär skrif-
met: ,,Döden är uppslukadi
seger«« (1 Kor. 15: 53, 54).
J.Ll.K·
Nyheter för dagen.
Hel-ilandet
— Minnct af Uno Cngneus, den
finska folkskolans fader, fin-bes på den
aflidties födelsedag, den 12 sistlidne okto-
ber, högtidligt c.f hufwndstadens folksko-
lor· Kl. 10 f· m. cftågade en talrik
skara lärare och lärarinnor med blom-
mor och kransar till den hädangåugue
fosterlandswännens graf å den nya be-
grafningsplatsen samt assjöngo derstädes
några sånger. htvarefter en af lärarene,
magister M. Holmberg, framträdde och
tolkade betydelsen af Cygtiei merksamhet
för wårt folk.
På eftermiddagen tvar i anledning af
dagens betydelse en enkel minnesfestföri
anstaltad af folkskolornas lärarinnor för
ifrån flickskolorna afgångna elever, hwilka
äfwen infunnit sig synnerligen talrikt. J
fonden af salen war Cygneus byst urv-
stäld omgiftven af granar och gröna
wäxter. Föredrag om Cygneus’ lifsger-
ning höllos på swenska af fröken Lakon-
der samt på finska af fröken Streng,
hwarefter Wårt land och några andra
fosterländska sånger afsjöngos Afsigten
med festligheten roar att göra början till
ett närmande mellan skolan och de fråtl
densamma afgångna eleverna.
För att emellertid wid den aktade ban-
brytarens minne fästa en gärd af war-
aktig hågkomst hade den inom läroperso-
nalen bildade «lärare- och lärarinneför-
eningen« framlagt en lista för tecknande
af bidrag till en tvård å den aflidnes
graf äfwensom för bildandet as en sti-
pendiesond till den aflidues minne. Ur
denna fond kommer framdeles, sedan fon-
den uppnått erforderlig storlek, räntorna
att ann-ändas till förmån för fattiga folk-
skoleelever här i staden. Teckningen på-
gick under dagens lopp inom lärarepers
sonalen, och är meningen att inbjuda folk-
skolans gynnare och wänner samt andra
för saken intresserade personer i landet
till deltagande uti denna hyllnings-gärd
till Uno Cygnaei minne få snart härför
erforderligt tillstånd blifwit ntwerkadt.
Äfiven i de flesta af landets öfriga
städer samt större landsorter har dagen
högtidlighållits af derwarande folkskolor-
— Den ministerlösa tiden. Under
» denna rubrikinnehalleresl.H. St.-. ,,P:lntrg.
Zeitung en korrespondens från Finland,
hivari det bl. a. heter: »Sällan har wäl
« hos tvåra politiker, ja, hos alla tänkande
fosterlandsiväuner i alla landets sant-
hällsklasser en så spänd och nervös stäm-
ning toarit rådande, som i dessa dagar
af ändlös wäntan på det förestående be-
sättandet af den genom baron Brunns
död ledigblifna minister-statssekreterare-
posten för Finland. Annu är tvalet icke
träffadt, ännu är fältet öppet för mer
eller mindre upprörande förmodanden
och förhoppningar. Otoerksaint står Fin-
lands folk inför en fråga, som kan hafwa
ett oberäkneligt inflytande på dess wi-
dare öden, otverksamt och ur stånd att
utöfwa ens det» ringaste inflytande på
dess lösning. Annu- allwarsammare ge-
staltar sig saken genom den omständighe-
ten, att efter all sannolikhet också mini-
sterstatssekreterareadjunktens post kommer
att besättas ånyol Defto begripligare
synes önskan att åtminstone en af de
twå funktionärerna må wara en med
Finlands författning och institutioner fullt
förtrogen personlighet-
—- Judarnes ntwifande. Enligt af
poliskammaren upprättade längder finnas
i Wiborg inalles 52 judefamiljer, repre-
senterande 208 personer.
Enligt guvernörens förslag i senaten
skulle af dessa 18 familjer eller 83 per-
soner få i landet qwarstanna, hwaremot
34 familjer, utgörande 125 personer,
tvore twungne att, dels genast på poli-
sens tillsägelse, dels under förloppet af
år 1889 lemna landet. Halftva antalet
familjer äro sådana, hwars föreståndare
uttjenat fin militärtjäust inom landet.
(Wib:bl.)
—- En kristlig yn lin a örenin t
Helsingfors. Studenttsernålsf ,,religixåsa
diskussionsförening« sammanträdde i sön-
dags till sitt första möte under denna
termin. Såsom diskussionsämne för af-
tonen war uppstäld frågan om behoftoet
af en kristlig ynglingaförening härstädes-
Frågan refererades as studeranden Hjelt,
som wid tverldskonferensen i Stockholm
warit i tillfälle att taga kännedom om
syftet med dessa föreningar. Mötet
uttalade sig enhälligt för en
kristlig ynglingaförenings
bildande i hufwudstaden, der
den ansågs wara synnerligen af behoftvet
påkallad.
, — Eldswäda i Tammerfors med
förlust af menniskolif. Handlandeit
Ohmaus gård i Skyttilä stadsdel ned-
brann natten mot den 13 oktober helt
och hållet.
Tywärr kräfde branden äfwen men-
niskolif. Hos bagaren Mikkonen bodde
uemligen ingeniör J. Ahlstedt. Han
hade wid eldens utbrott blifwit uppwäckt
af bagaren M., men ingett hade sett ho-
nom begiftva sig ut ur den brinnande
byggnaden. Först senare anträffade man
bland ruinerna hans förkolnade lik lig-
gande framstupa framför eldstadenihans
rum, Den aflidne tvar en medelålders
man och hade länge tvistats i England,
derifrån han på sensommaren återwände
till hemlandet. Han efterlemnar maka
och tre barn bosatta i Tamniela.
— En olyckshändelse med dödlig
påföljd inträffade i måndags på Båts-
mansgatanks der stensprängnings försiggår s— —
i och för kloakledning. Den sprängda
stenen släpas på en wagn längs skenor
till en däld åt dockett till, som samtidigt
fylles. J följd af att stenar blifwit
liggande på spåret, urspårade wagnen
wid en trumma, der ttvå sprängare som
bäst arbetade, Desse komma dock från
affären meds några skrågnor, men wag-
uans förare wid namn Abera, som sökte
bromsa, skadades så stoårt wid urspår-
ningen af stenarne, att han afled på
wägen till klinikuni.
— Räddningshemmet för drinkare
skall enl. Finl. komma att förläggas å
Sommarnäs gård i Orimattila socken,
och torde allaredan några patienter an-
mält sig. -
— Till tio lediga tjenster wid
folkskolans i denna stad, hafwa inalles
140 sökande anmält sig, nemligen: till
twå biträdande läraretjenster wid högre
finsk folkskola 19, till fyra biträdande
lärarinnetjenster tvid högre finsk folkskola
34, till twå biträdande lärarinnetjenster
wid högre swensk folkskola 50, till en
ordinarie lärarinnetjenst wid lägre swensk
folkskola 32 och till sånglärarinnetjensten
wid swensk och finsk högre folkskola Z-
— Hungö stad, hwars befolkning un-
der de senaste åtta åren mer än fyr-
dubblats, har hittills saknat och saknar
allt fortfarande en egen kyrkobyggnad
eller lämplig lokal för kyrkliga och andra
allmänna sammankomster. På grund
häraf beslöt kyrkostämman derstädes för
något år sedan att för uppförande af .
ett bönehus anhålla om ett statslån om
25,000 mk. Denna anhållan möttes
emellertid af afslag, emedan Hangö icke
bildar något skildt kyrkoområde, utan un-
Iohan Erik Nyström.
Doktor Erik Nyström, fom f. n. wer-
kar såsom missionär i Norra Afrika, är
en af de mest framstående förposterna
för kristendomett i wårt stoenska grann-
land samt tväl wärd att tvara känd äf-
wen af de kristna i wårt land. Då tvi
i wåra missionsunderrättelser sannolikt
ofta nog komma att nämna hans namn
samt redogöra för hans werksamhet, tro
wi oss gå tvåra läsares önskningar till
mötes, då tvi här, efter tidningen »Hem-
landswännen»,meddela följande korta teck-
ning öftver denne rikt begåftoade och
lärde kristne kämpes lif.
E. Nyströtn föddes i Stockholm
den 8 September 1842. Hari blef så-
som barn döpt enligt swenska kyrkans
bruk, och bland faddrarne wid hans dop
war äftven C. O. Rosenius-. På sin
6:te födelsedag fick den unge Johan Erik
af Rosenii hand mottaga sin första bibel
— en tilldr- gelse, som han ännu minnes
med glädje, liksom föräldrahemmets krist-
liga inflytande ännn leswer i hans fjäl.
Af en fru Toråti, boende wid Bunt-
makaregatatt, fick han sin första bokliga
underwisning. Sedan gick hanoi Jakobs
apologistskola en kortare tid. Ar 1851
fick fadern anställning som inspektor tvid
fattigtvårdm i Gefle, och familjen flyt-
tade dit. Den unge Johan Erik fick då
studera tvid Gefle elementarlärotverk och
blef student i Upsala toåren 1859.
Redan under sin skoltid hade han fått
bidraga till sitt underhåll genom att un-
derwisa yngre gossar och på ferierna
wara med »dem i deras hem såsom in-
formator. Aftveu sedan han bliftoit stu-
dent, egnade hatt sig åt lärarekallet, men
då hade en stor förändring försiggått med
honom-
Länge hade ett Guds werk pågått i
hans själ, utan att det dock kommit till
någon afgjord omtvändelse och ny födelse.
Men sedan hans fader i Augusti 1858
aflidit i tron på sin frälsare, om hwars
kärlek och nåd hatt witnat ända in idö-
den, och deltvis äfwen till följd af en
eldswåda, wid hwilken en qwimia blef
innebränd, wäcktes den unge Crik Ny-
ström till allwarligare besinning. Och
under det skomakaren Berglund på mis-
sionshuset i Gefle wid jultiden samma
år predikade öfwer Gal. 4: 4, 5, blef
han delaktig af förwissningen om barna-
skap hos Gud. Och sedan dess har han
blifwit bewarad i den kristna tron samt
welat lefwa och werka för den frälsare,
som lyckliggjort honom.
Under fortsatt lärarewerksamhet dels
såsom informator i enskilda familjer, dels
en termin såsom lärare i Gesle profskola
förberedde han sig för den filosofiska gra-
den. Hari promowerades i Upsala wå-
ren 1866.
Följande tvår hade han anställning så-
som lärare ilefwande språk tvid tha
Elementarskolan i Stockholm. Han hade
emellertid förenat sig med baptistteruas
samfund och från hösten 1872 tvar han
lärare i grekiska och ebreiska wid baptisternas
seminarium i Stockholnc för predikanters
utbildning.
J längden kunde doktor Nyström dock
icke qwarstanna inom baptistsamfundet.
Det tvar åtskilligt derinom, som syntes
honom drifwas alltför långt, synnerligaft
föreskrifterna om den »slutna kommuni-
onen«, hwilka från herrens bord utestänga
icke blott oomtvända utan äfwen de tro-
ende, som icke enligt baptisternas åsigt
äro döpta. Är 1872 lemnade Nyström
således baptistsamfundet och egnade sig
åt literära arbeten, på samma gång han
äfwen tjenstgjorde såsom sekreterare för
den swenska. grenen af Ewangeliska Al-
liansen.
Kallad af Jsraelsmissionsföreniugen i
Stockholm, utgick han 1878 såsom jude-
missionär till Syrien, der han stationera-
des i Beirut. Sällskapet såg sig dock
icke i stånd att i längden fortsätta denna
mission, då dess werksamhet här hemma
ulwidgades och kräfde rikligare medel.
Nyström blef således hemkallad 1881 och
skild från sin anställning iisraelsmissio-
neus tjenst.
Sedan werkade han någon tid såsom
ombud för Swenska Misfionsförbundet
men egnade sig snart mer uteslutande
åt literär sysselsättning. Ar 1884 ingick
han åter i baptistsamfundet, der han nu
trodde sig skönja annalkandet af en fri-
are riktning. snart blef han dock öfwer-
tygad, att han i detta antagande hade
misstagit sig, och hösten 1886 upphörde
han åter att wara medlem af detta
samfund.
Wid Swenfka Missionsförbundets års-
möte 1887 blef han kallad att utgå så-
som missionär till Norra Afrika och der
werka förnämligast bland judarne. Han
antog kallelsen, och sedan han någon tid
rest omkring och hållit missionsföredrag
samt för öfrigt widtagit nödiga förberedel-
ser, afreste han i börjatt af sistlidne de-
cember från fäderneslandet och begaf sig
efter någon tids wistelse i England till
sitt nya missionsfält.
Doktor Nyström war ledamot af Ew.
Alliansens deputation till ryske kejsaren
år 1871. Denna deputation hade till
syfte att söka någon lindring för de för-
tryckta luteranerna iOstersjöprowinserna.
Ar 1872 reste han för att i Tyskland,
England och Skotland insamla medel till
baptisternas byggnadsfond.
Ar 1881 reste han på uppdrag af
Sw. Missionsförbundet jemte pastor E-
J. Ekman till Londonmch träffade aftal
med hr Guinness om samarbete på Mis-
sionsfältet i Kongo mellan Sw. Mis-
sionsförbundet och Liwingstone Inländ-
missionen-
Ar 1884 bewistade han såsom ombud
för swenska baptistsamfundet Ew. Allian-
sens möte i Köpenhamti.
Wid riksdagarite 1885, 86 och 87
war han representant för Stockholms stad
i andra kammaren.
Af skrifter, som han författat eller bear-
betat på tvärt språk, må nämnas: ,,Fyra
bref o m religionsfrihet-« af
»Johannes Baptista««; ,,B i b l i s k ord-
bok förskolan och hemmen-;
,,Bibliotek för Biblisk forn-
kunskap«; ,,Kristliga sånger
frått forntid och nutid«; ,,And-
liga sånger för ynglingafö-
renin gats-; ,,Jllustrerad mis-
sionstidning«; under 1877 ,,Fö-
reläsniitg o m läseriet««; »Bref
om försoningen««; »O n s k uin g s-
målför tvår kyrka-« och ,,Bi-
b e l n y ck e ln«, biblisk ordbok i summati-
drag. Dessutom har han öfwersätt-
Rudelbach, om civiläktenskapet; Kalwinska
reformationetis historia afo D’Anbignö;
Sankeys sångers Janne Akerman jemte
flere andra arbeten af Spurgeon.
Vliftve han i Herens hand ett medel
till mångas frälsning i det mörka Afrikal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
