Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derlyder Vromarf församling. J anled-
ning af afflaget hölls rådhusstänima och
ingicks med förnyad anhållan om upp-
- förande af ifrågawarande bönehus. På
ansökningen har emellertid enligt Höl.
nu åter följt afslag, med uppgift att—
det icke tillkommer rådhnsstämma att an-
söka om ett lån för dylikt ändamål. För
utredande af denna fråga har stadeni da-
garne hitsändt en delegation, hwilkeii skall
taga reda på det rätta sättet för företa-
gets realisation.
— Greswe Nikolat Adlerberg, Fin-
lands f. d· generalguvernör, hmilkeii är
bosatt i München, skall wara hopplöst
insjuknad i tvattsot.
—- Ofwerdirektören för fängelse-
tväfendet, bofrättsrådet A. G roten-
felt träffades siftlidne fredags af ett
lindrigt slaganfall.
— Skyddsatgårder för arbetare
inom de industriela yrkena. J Ber-
lin ärnar man under inftundande år för-
anstalta en allmän tysk utställning af
apparater och tillbehör, som begagnas
inom de industriela yrkena till förekom-
mande af olycksfall. För att minna ut-
redning om lämpligheten af sådana skydds-
åtgärders införande wid industriela werk
iFinland har senaten beslutit anmoda
industristyrelsen att föreslå någon lämp-
lig sakkunnig person att såsom statens
stipendiat besöka denna utställning-
— Ett missionsmöte till hwilket
den inre missionens wänner inbjudas,
hålles i Helsingfors, den 28, 29 och 30
oktober. Programmet, som tvi skola med-
dela i nästa nummer, upptager uppbyg-
gelseföredrag och diskussion.
Söuls-igen predika:
5 Ritolaikyrkan: finsk högmessa kl. 9 pastor
Broberg; — swen högmesxa kl. 12 pa or
gnäilvim sinE aftons ng kl. 6 pastor
a .
J Gamla kyrkan swensk högmessa kl. 9 pastor
Gnkwist; — finsk högmessa kl. 12 pastor
Broberg; — smensk aftonsång kl. 6 pa-
stor Bengelsdorsf.
Isid Georgs-satan 12: swensk predikan kl.11
f. m. af B. A. Carlson och kl· 7 e. m. af
H. Rabe-
cråiwiksgatan Mo 12 torsd. kl. 8 e. m-
a August Niel en söndag kl. 7 e. m. af
Af. Nielsen och J. Petterson.
J Allianshnfet (Högbetgsg. 22): Predikan kl.
11 s. m. af C. A. Boije; — kl. 7
e. m. flere talare.
Tisdlag kl. s. e. m. finskt bibelsamtal i lilla
a en.
Vifstliag kl. 8 e. m. swensk predikan i stora
a en.
Torsdag, kl. 8 finsk predikan-
Fredag kl. 8 e. m. fwenskt bibelsamtal i lilla
salen. "
Vönestnuder med bibelförktaring
hållas:
Mändag i Stadsmissionshyddan kl.
7 på finska.
Tisdagi Gamlak rkan kl. spå men a.
pastor Bengelsdorfe s st
Onsdag i R ikolaikyrkan kl. s på finska-
pastor Bengelsdorfs.
Fredag i Stadsmissionshyddan kl
7päswenska.
- Skristermål:
Lördag i Gamla kyrkan kl. 6 på finska
« iNikolaikyrkankLspåswen a
Utlandet.
Missionsunderrättelser.
Om judemtsftonen i tvår tid.
Wi fortsätta i dag efter,,Missionstid-
ning för Jsrael«« redogörelsen för denna
mission, i det wi nu meddela uppgifter
om de tyska judemissionerna. Den äld-
sta tyska judemissionens wördnadstvärda
minnesmärke bör derioid nämnas först,
nemligen:
1. Edzard-Stistelsen i Hamburg.
Esdras Edzard, född 1629, död 1708,
werkade bland judarne i Hamburg från
1657 till sin död och blef den tyska ju-
demissionens grundläggare. Hans lär-
junge war prof. August Herman Francke,
hwilken föranledde stiftandet af prof. J.
H. Callenbergs institntam granit-nm i
Halle samt ewangeliska Brödraförsamlin-
gens missionsarbete bland judarne på
grefwe Ztnzendorffs tid. Den 9 okt.
1667 lade Edzard grunden till en fond
till proselysters understödjande. Ester
Edgards död skulle denna stiftelse för-
sträcka medel till den af hans söner fort-
satta misfionsiverksamheten. En prose-
lytanstalt upprättades, hivats stadgar äro
daterade 1761. Stiftelfens räntor hafwa
sedan anwändts för proselyternas mård
och i tvårt århundrade äfwen till under-
stödjande as åtskilliga missionsföreningan
2. Sällskapet till befordrande
af kristendomen bland judarne
har sitt säte i Berlin, är kyrkligt och har
för närmarande i sin tjenst en ordinerad
prestman, en missionär och en bokspri-
dare. Dotterföreningar finnas iStettin,
Frankfurt au der Oder, Schönbruch,
Glogau och Pyritz. Jnkomsterna under
1886 woro 18,400 kr., deri inberäknade
810 kr. kejserligt bidrag. Orgaii: »Nat-
hanael«, en tidskrift, som ntgifwes af
prof. Starck i Berlin.
3. Föreningen för judiska
proselyters kristliga mård.
Först omnämda Berlinerförening ute-
sluter af grundsats proselytwården, som
derför öfwertagits af detta sällskap,i
hwars styrelse en missionär från Berli-
nersällskapet är medlem. Jnkomsterna
uppgingo 1886 till 1,656 kr» deri då
inberäknades tyske kejsarens bidrag 360
kronor.
4. Ewang. lut. saschiska mis-
sionssöreningen
bedrifwer såwäl jude- som hednamission,
den föra nu mer dock endast genom in-
samling af medel, som öfwerlemnas till
den häx nedan omnämda Centralförenin-
gen. Arsinkomsterna för judemissionen
woro det missionsår, som« gick till ända
den 31 juli 1886, endast 2,080 kr.
Deiina missions organ för hednamissio-
nen »Blätter für Mission«, åtföljas af
ett bihang, hwari goda missionsunder-
rättelser från de judiska missionsfälten
meddelas.
Z. Baierfka ew. lut. för entu-
gen för kristendomens utbre-
dande bland judarne
lemnar äfweno sina medel till Central-
söreningen. Arsinkomsterna woro d. 31
juli 188 7 för det gångna missions-året
endast 1,536 kr. ’
6. Ew. lut. Centraförqeningen
för missionen bland Israel,
i hwilken de sachsiska, baierska, norska,
mecklenburg-schwerinska och danska mis-
fionsföreningarna för Israel samman-
slutit fig. har stält sin missionswerksam-
het under prof. Delitzschs ledning och
underhåller twänne judemissionärer samt
står i liflig förbindelse med missions-
wänner i hela Tyskland och med judax11e,
i synnerhet de galiziska judarne. Ars-
inkomsterua tvoro den 30 juni 1887 för
det då till ända gångna året 15,500 kr.,
hwaraf 7,200 från Norge, 1,910 från
Sachsen, 900 från Baiern och 22 fråii
Würtemberg. Organi: sant ans lian-
nuog, som redigeras af prof. Telitzsilj,
med bihang «Rundschau«, red. af d:r
Dalman; 2 ggr årligen utgifwes korre-
spvndentblad af föreningens missionär
W. Faber.
J förbindelse med Centralföreuingen
står ett af prof. Delitzsch och missionär
Faber i Leipzig öppnadt seminarium,
som har till uppgift att dels meddela
teol. kandidater nödig utbildning för ju-
demissionskallet dels förhjelpa till nödig
insigt om judarne och jndemissionen dem,
som skola inträda i kyrklig tjenst och ön-
ska understödja den ewangeliska merksanis
heten bland judarne.
7. Stude nternas lastituta
Juliettes-.
På uppmaning af missionär Faber
sammanslöto sig först iLeipzig en del
studenter till en judeinissionsförening.
och sedan har exemp et blifwit följdt wid
högskolorna, Erlangen, Halle, Breslau,
Berlin, Rostock, Bonn, Uppsala samt
wid Brödraförsamlingens seminariumi
Gnadenfeld och wid frikyrkliga teol. fa-
kulteten i Gene-ve. Studentmissions-
föreningarna i Kristiania och Köpenhatnn
intressera sig äftven för judemissionen,
ehuru de icke för ändamålet bildat sär-
skilda föreningar. Wid nordamerikanska
metodisternas college i Galena, Jlls,
finnes äfwen ett Jnstitutum Judaicum.
Alla dessa Jnstituta Judaica stå i för-
bindelse med missionär Fabers central-
. byrå i Leipzig.
8. Würtembergska föreningen
för missionen bland Jsrael
har upprättat en proselytanstalt under
uppsigt af pastor Völter i Eros-fingers-
heim. Ärsinkomsterna hade den 30 juni
1886 warit 3,350 kr» soin till största
delen åtgått till understöd åt proselyterna.
9. Judemissionsföreningeni
Meckleicburg—Schtveri11
utgör en gren af Ew. lut. Centralföre-
ningen-
10. Rheii—Westfaliska före-
ningen för Jsrael
har anstält 2:ne prester såsom reseombud
samt 2:ne missionärer. Arsinkomstertta
hade under 1886 uppgått till 19,400
kr. Organ: Missionsblatt des Rhei-
nisch — Westfälischen Vereins für Israel,
månadsblad.
11. Jsraelstvännernas före-
ning i Strassburg, Elsass,
har mest tjenax londonersällskapet med
proselytwård· Arsinkomsterna hade un-
der 1886 warit 1,260 kr.
12. Jsraelswännernas före-
n i n g i L y b e ek
lemnar sina insamlade bidrag, som äro
obetydliga (i medeltal endast 230 kr.)
till andra sällskap.
Emangelifka Brödaförsamlingen firar
judarnes försoningsdag såsom bönedag
för Jsrael och upptager då kollekten,
som fördelas mellan de bestående mis-
fionssällskapen.
Tidningen ,,Sanningswittnet« innehål-
ler följande upprop:
Allinän bön för söndagsskolor
söndagen den 2l och måndagen den
22 oktober Ess-
Alltfedan år 1872 har komitån för
söndagsskolföreningen i London årligen
stält ett upprop till sina» medarbetare
och wäniier att förena sig i gemensam
bön för söndagsskolans framgång så wäl
här hemma som i utlandet.
Det hjertliga bifall, med hwilket komi-
tåns inbjudning nästan allmänt blifwit
mottagen, och den rika wälsignelse, som
förlänats såsom swar på förenad bön,
uppmuntrar komitön att å nyo wända
sig till de ungas lärare och wänner med
uppmaning att för 17:e gången förena
sig med dem att söka en rik Andens ut-
gjutelse öfwer demsjelfwa och deras ar-
bete bland de unga.
Det är för wisso godt, att alla kring
hela jordens rund, som bafwa intresse
för de ungas andliga wäl i wåra skolor
och försatt-ängar åtminstone en gång
på sik-s fös-ena sig uti mt sanstämmigt
frambära sina gemensamma bön-er till
den store Bönyoraren oct) Bötoms-vara-
Tell.
J det wälsignade arbete, till lnvitiet
nn äro kanade, åra wi tillför-säkrade
lians sork-inunder namn-sto och kärl-ske-
fuåa deli.i and-, loss-. lzifiva att mas-«
arbete uie skall wara sörgåfwes, vas i« .
tillika har sagt: » nnu en gång
jag bönhöra Jsraels hus«. Hez· 36: 37.
Följande anordningar äro föreslagna
att iakttagas, så widt möjligt är:
Söndagen den 21 oktober.
1. Att på morgonen hålles enskild
ftgbön för söndagsskolorna mellan kl. 7
o 8.
2. Att lärarne måtte samlas till bön,
innan morgonskolan begynner.
3. Att predikanterna uppmanas att i
sina predikningar denna dag framhålla
de kraf, söndagsskolan ställer på Kristi
församling, samt behofwet för lärarne
af förökad kunskap och hängifwenhet för
sitt kall.
4. Att underwisningen i söndagssko-
lorna på eftermiddagen måtte något af-
kortas, på det att barnen må kunna sam-
las till bön, omwexlande med sång och
lämpliga föredrag. Härtill kunna bar-
nens föräldrar inbjudas.
E. Att lärarne i förening med andra
kristna måtte någon stund samlas till
gemensam tacksägelse och bön.
Måndagen den 22 oktober.
1. Att lärarne mätte på morgonen
frambära hwart och ett af barnen i sitta
klasser i enskild bön till Gud.
2. Att lärarinnorna under dagens
lopp måtte hälla möte för gemensam
bön och tacksägelse-
Z. Att hwarje församling måtte in-
bjudas att på aftonen hålla ett möte,
wid hwilket söndagsskolans intressen böra
utgöra ämnet för bön och föredrag; samt
4. Att under en eller flere af de
derpå följande aftnarne särskilda möten
för barn anordnas, der så ske kan.
Böneämoen.
1. Bön för lärarne i söndagsskolan
på hela jorden, att de må tillwäxai
Guds ords kunskap, få en förökad kär-
lek till barnen och allt större omsorg om
deras andliga wäl.
2. Bön för de äldre söndagsskolbar-
nen, att de må blifwa besvarade från
de faror, för hwilka de äro utsatta, och
snarligen förda till ett helt öfwerlåtande
åt Herreti Kristus.
Z. Bön för de yngre söndagsskolbar-
nen, att de tidigt i sitt lif må dragas
att lyssna till Frälsarens nådefulla ord:
Låien barnen komma till mig.
4. Bön för söndagsfkolföreständarne,
att de må fä den wishet de behösioa
för att kunna gifma goda räd, att de
må få kraft att iverka Herretts werk och
kunna gifwa goda föredömen i allt sitt
förehafwande.
5. Bön för föndagsskolföreningar och
andra föreningar, som söka att under-
stödja lärarnes iverksamhet och söndags-
skolornas utweckling, på det att de måtte
hafwa framgång i alla sina företag.
s. Bön för söndagsskolmissionen på
Europas kontinent, att denna måtte ha-
stigt utwidga sitt inflytande och kraftigt
bidraga till att nedslå den widstepelse
och otro, som tagit öfwerhand wida om
kring.
7. Bön för söndagsskolorna på mis-
sionsfälten i hela werlden, att de må
tillwäxa inåt och mångfaldigas utåt och
så bidraga till att påskynda den tid, då
alla skola känna Herren från den min-
ste, till den störste.
Hos redaktionen har anhållits om plats
för följande-
Ewangelistkurs i Helsingfors.
,,Bedjeit sädens Herre, att han ut-
d rifiv er arbetare i sin s äd«.
Wi lefwa uti tider, kännetecknade ge-
nom de utomordentligaste rörelser på alla
områden, och icke minst på det religiösa.
Mera göres nu på ett år, än förr på 10.
Der förr 10 missionärer utgingo på
missionsfältet, utgå nu 100. Der förr
tusentals i penningar gåfivos till arbetet,
giswas nu 10,000 ja 100,000 tals.
En wäntan efter Herrans snara tillkom-
nelfe och deraf förvis- ·««s ismer att ar-
ven. för serven, grinet den ena och
ii!idra. Eriks-i osl; c)otii·.: -:-an Eng-
lands oclj Amenhka lviii-: fssis ned-
stiga fräii deras genom disrb sätet
domar innehasda höjde-« Fö-: est följa
den fattige Ytazat ecsisn i ban-i fotspälx
Ike lcmnn sksi soiii ostrr tu «) XSL nia-xe-
Zefwa pa der riixii1gask«, kläd-· iii-» en.-
iigt Pauli och Petri föreskrifter (l Tim.
2: 9; 1 Pet. Z: 3), på det anspråklös
faste, anstränga sig till det ytter-sto. Från
morgoit till qwäll är deras fråga: ,,hwad
will du Herre, att wi skola« göra?
»Gör med oss hwad du will, är deras
bön«, äftvett om tvi derigenom förlora
wårt goda namn och rykte, förlora många
af wåra gamla lvänners ynnest och wän-
skap, ja blifwa ansedda för fantaster och
swärmare«.
Betecknande för dessa yttersta tider-
na är äftven det att Gud nu mer än nå-
gonsin får wifa fin lust och förmåga att
anwända just de sivaga, på det
att ,,intet kött må kunna berömma sig
för honom«. Derpå hafwa tvi också,
särskildt under den sednaste wintern och
wåren, haft den berrligaste erfarenhet i
Norge. Tankeit på att största delen af
det inre af Norge, de stora dalarna ända
från Säterdaleii och Telemarken isöder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
