Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hr Nisfinen:«) ,,Tackande för
fwaret sår jag likwäl ifrågasätta om nå
got tillkännagiswande wid måndagens
stämma — —- —«
(Starkt bifall från en stor del af för-
famlingeu).
Ord f. (afbryter hr Nisfinen och ro-
par:) »audra momentet, andra — - «
Hr Nisf in en (får med fwårighet
tillfälle att yttra fig): »Arade ordfö-
rande. Jag begär ordet för att prote-
stera mot det sätt, på hwilket man ansett
tillständigt afgöra den föreliggande frå-
gans wigtigaste punkt. På ett stort an-
tal församlingsbors wägnar inläggande
den afgjordaste protest mot ett sådant
tilltoägagående, får jag tillika förklara att
wi Wid detta förhållande ej anse oss
kunna taga del iärendets widare be-
handling här och derför aflägsna oss«.
Profesfor E· H jelt förenade fig i
hr Nissineiis protest, hwarpå såwäl båda
dessa herrar font en stor del af de
närmarande lemnade stäm-
m a n.
Stämman fortsattes emellertid, och det
torde icke iväcka undran att kyrkorådets
förslag nu seglade fram i medtvind.
Hufwudpunkterna i detta förslag äroföl-
fande:
Att af Helsingfors stads swenskisinska sör-
samling bildas tre skilda församlingar omfat-
tande, den första de swenska talande försam-
liugsmedlemmarne i statsdelarne I, 11, lIl
och VllI samt å området öster om jernwägen,
den andra de fmenfkatalande förkymlingsmed-
lemmarne i tatsdelarne lv, , Vl, Vll
samt å området wester om jermoägen, i Brunns-
parken och ä Sweaborg med dertill hörande
holmar; den tredje de finska talande försam-
lingsmedlenimarne.
Att ’örsamlingarue hafwa hwar sin kyrka,
sin kas a, och sitt presterskap, men gemensam
begrafn-:ngsplats samt drätsel- och kanslilokal.
Att presterskapet i hwarje församling ut-
göres af en kyrkoherde med 9,000 mark ilöu
och 2,500 mark i hyresmedel, en kapellaii med
4,500 mark i lön och 1,500 mark i hyres-me-
del, och en adjunkt, som aflönas af kyrkoher-
den, hioarutöfwer klockar- och orgelnisttjenster
i hwarje församling inrättas med 2,000 ink-
i lön för hwardera, samt öfrig betjeniug ef-
ter hwarje kyrkas behof.
Att de gemensamma ärenden, om ankomma
å kyrkostämma, behandlas sålun a att öfwer-
läggningeir eger rum å samfäld kyrkostämma
under ledning af den i tjensteu äldste kyrko-
herden, samt omröstning werkställes skildt för
hwarje församling och tmå församlingars en-
stämmi av beslut blir afgörande.
Att eluiugen as församlingens egendom
sker sålunda, att östra swenska församlingen
erhåller Nikolaikyrkan, westra fweuska för-
samlingen Gamla kyrkan oali kapell-insytts-
den o finfka församlingen den nya kyrkan,
hwarwi hwarje kyrka åtföljes af sina inweus
tarier, samt att enhwar af församlingarne till-
skiftas en tredjedel as den uuwaraude försam-
lingens tillgångar is statsbidraget till kyrko-
her egs aflöning, kontanter och wärdepapper.
Da emellertid talrika röster såwäl inom
pressen som wid den första kyrkostäm-
man höjt sig för att delningen skulle
ske icke på språklig utan på territoriel
grund, hwarigenom bland annat äfwen
fkulle minnas det att gudstjenster komma
att hållas på båda fpråkeii i alla kyr-
korna och församlingens andliga behof
således blefwe bättre tillgodosedt, samt
det således är oafgjordt ocn det werkli-
gen är den större delen af församlingen,
fom flutit sig till det nu segrade försla-
get, är det att förmoda att stämman
kommer att öfwerklagas.
—- Böndagsterteriia för år 1889
äro följande:
Första bönedagen, ottesången: 5 Mo-
seb. 10: 12, 13; högmässan: Ef. 57:
15, 16; aftonfången: Ps. 79: 9. — An-
dra bönedagen, ottesången: 2 Kor. 5:
16; högmessan: Rom. 5: 8—10;afton-
fången: Ps. 56: 12, 13. — Tredje bö-
nedagen, ottesången: Ef. 56: 1, 2; hög-
messan: Math. 7: 24, 27; aftonfåugen:
Efes. 5: 6, 7. — Fjerde bönedagen,
ottesången: Ps. 134: 1, 2; högmessan:
Uppenb. 21: Z, A aftonsången: Ps.
115: 1.
— Wid ertra statsregleringeu har
ett anslag af 6,000 mk om året i fem
års tid, räknadt fråii den 1 September
1888 tillerkändts skolföreståndarinnan,
fröken Augusta Pipping, för det
af henne i Helsingfors inrättade lyceum
för gossar och flickor.
— Tjenftledighetsfräga. Fkåga
torde wara wäckt om åstadkommande af
bestämning derhän, att då en tjensteman
åtnjuter oafbruteu ledighet under sex må-
nader eller derutöfwer samt skollärare
«) Referatet efter »Finland«.
ledighet under en hel termin, denna tid
må i afseende å förhöjniiig af lön eller
arwode frånräknas deras tjenstetid.
— Frägan om kommunalläkare
på landet. J sammanhang med till-
fkottsregleringen af allmänna staten hade
senaten hemställt om särskilda anslag att
utgå såsom bidrag till aflönande af kom-
munalläkare å åtskilliga orter på landet.
Denna åtgärd lär emellertid icke wunnit
bifall å högsta ort och alla de för ifåga-
ivarande ändamål upptagna summorna
hafiva fått utgå ur den numera faststälda
tillskottsregleringen. .
— Arbetsskolau i Tawastehits.
Fröken Fr. Wetterhoff har anhållit om
ett årligt anslag af 2,500 mark för att
bestrida utgifterna för aflöniugen wid
arbetsskolan i Taioastehus stad af tweune
biträdande lärarinnor och« för meddelande
af underwisning i hemfärgning.
— Folkskolläraren K. Werkko till-
kännager att han kommer att utgifwa en
folkfkolkalender från början af
nästa år samt uppmanar de lärare och
lärarinnor, hwilka inträdt ifin imma-
rande tjenst under denna hösttermiit att -
för honom uppgifwa sitt fullständiga
namn. fin nuwarande werkningskrets och
sin adress.
— Nykterheteus wänners jul-
marknad i studenthufet inbragte en net-
towinst af omkring 1«500 mark.
—- Karamfinsfesten försiggick i folk-
fkolehuset wid Malmgatan i går. Hem-
giftsbref a 500 mk, utdelades åt elever-
na Alina Wilhelmina Andberg, Eliii
Sofia meerg, Aina Alexandra Laurån
och Olga Josefina Liljeström.
—- De wäckelsemöten missionären
Franson, från D. L. Moodys mission
i Chicago, hållit i wår stad, hafiva wa-
rit besökta af en talrik publik, bland
hivilken kanske den större delen utgjorts
af personer, som man icke warit toan
att möta hwarken i kyrkan eller å något
annat ställe, der Guds ord förklarats.
Att flere af dessa kommit, icke as and-
ligt behof utan för att få »eu lifwad
afton«. är beklagligt nog; likwäl torde
månget ord hafwa fallit från den af in-
nerlig öfioertygelse och hängifwenhet för
sin sak genomträngde om än kanske ej
alltid få wise talaren, hwilka törhända
skola komma att gro i jordmåner, som
förut warit torra.
Söndagen predika:
J Nikolaikyrkan: finsk högmessa kl. 9 pastor
Hilden3 — sweusk högmessa kl.12 pa-
nor Bäck; — finsk aftonsång kl. 6 pa-
stor Eukivist.
J Gun-la kyrkan swensk högmessa kl. 9 pa tor
Bäck; — finsk högmessa kl. 12 pa-"tor
Hilde-in — swenfk aftousång kl. 6 paktor
Broberg-
Wid Georgsgotan 12: sweust predikan kl.11
f. m. af H. Rabe, och kl. 7 e. m af. B-
A. Carlson.
Gråöwiksgatan Mo 12 Predikan kl. 7 e.
m. af Petter Malmqwist.
J Allianshuset (Högbergsg. 22): Predikan kl.
11 f. m. samt 5 (sinfk) af missionär
Franson.
Böuestuuder med bibelförllariug
hållas-
Måndag i Stadsmissioushyddau kl.
7 på finska missionär Weikkolin.
Tisdag i G am la ky r kan kl. 6 på swenska.
pastor Hoyl.
Onsdag i N iko laikyrkan kl. 6 på finska.
pastor Hahl.
Fredag i Stadsm issi onshyddau kl
7 p swenska missionär Weikkoliu.
Skriftermål:
Lördag i Gamla kyrkan kl. 6 på stuga
» iNikolaikyrkankLspåstven a
Utlandet.
Misfiousuuderrättelser.
Om jul-emissionen i tvär tid.
tForts från n:o 42).
Wi fortsätta och affluta i dag wår öf-
werblick af judemisfionem hämtad ur
Missionstidning för Israel.
h) Nordamerika.
1) The Ghukch society kor Framo-
ting Christonity amongst tho Jews.
Enligt Tho Jervish Harald 1875 hade
Epifcopalkyrkan i New-York anstält en
»
missionär i staden. Eii utwidgniug af
denna mission är tvål deii nuwarande
episkopala judemission, som är erkänd af
denna kyrkas samtliga biskopar och som
sått öfwertaga arbetet efter det äldre
,,protest.-episkopala« sällskapet i Filadelfia.
Deii episkopala missionen sysselsatte år
1884 icke mindre än 12 ordinerade mis-
sionärer och 13 andra medhjelpare. 270
pastorer på 261 olika platser hade för-
p»ligtigat sig till werksamhct för Israel.
Arsinkomsten mar inemot 100.0()0 kr.
Så enligt ,,Freund Jsraels«« 1885.
2) Tho Hebrew Christian Church in
New-York. Pastor Jakob Frefhman,
son till en proselyt, bildade år 1882 i
New-York en judekristen församling af
till en början 10 proselyter med egen
gudstjenst, som sedan 1885 hålles ieget
hus. Prefter af olika bekännelser hafiva
uttalat fin listiga sympati för Frefhmans
Werk wid inwigningeii af denna guds-
tjenstlokal. Frefhman söker församlings-
medlemmar i redan döpta proselyter men
i synnerhet genom winnande af nya ur
judendomen; de bekänna sig till Jesus
Kristus såsom den uppenbarade Messias
och till den heliga Skrift som Guds ord.
Apostolifka trosbekännelsen är kyrkans
symbolum. J sitt arbete bland judarne
biträdes Freshmau af några proselyter
och en evangelist. Meedelanden i An-
nas-il Report och Tho Hebreiv Ohristian
(6 nummers, utgifna af pastor Frefhmaii.
Nämnas bör äfwen, att enligt Rhein-
Weftf. Misfionsblatt 1869 bildades re-
dans år 1867 i NAD-York och år 1868
i Chicago ,,Judenchriftliche Briiderchaft«·
Det sistnämnda hade anftält pastor J.
Lotka som missionär-
3) Die Judemisfiou der
Ev an gelisch -Lutherifchen
Syuode voii Misfoicr»i, Ohio
und anderenStaaten. Ar1888
kallade fynoden Daniel Landsmanu till fin
missionär och anwisade honom att arbeta
bland judarue i New-York. Eii af fy-
rzoden wald komitö står wid hans sida.
Arsinkomsten lär uppgå till ungefärligen
7,100 kr. Meddelanden gifwasi,,Zeiige
der Wahrheit fiir ev.-luth. Gemeinden-«,
organ för luth. Paftoral-Couferencen i
New-York, och i ,,Der Lutheraner«, sy-
nodens organ, utgifwet i St. Louis-
Här må äfwen omnämnas pastor Luckt)
i Alfred Centre nära New-York, utgif-
ware af den hebreiska kristliga tidftrtften
Eduth le-Jisrael, som höften 1887 be-
gynte utgifmas. Pastor Lucky arbetade
förut som missionär i Galizieii men är
nu icke anftäld i något sällskaps tjenst.
4) Zionsforeningen för Is-
raelsmisfionen blandt nor-
ske Lutheranere i Amerika.
Eli judemisfionsföreuing med detta namn
bildades d. 24 juni 1878 inom den
norsk-danska konferensen (ett ev. luth.
kyrkofamfund i mellersta Nordamerika)
hufwudfakligen på den gamle, nu 84
årige pastor J. P.Gjertseiis ifriga fram-
ftällnitig. Snart inträdde i centralsty-
relfen äfiven representanter från Hauges
fynod och den norska fynoden, få att
Norges samtliga kyrkosamfund inträdt
deruti. 1880 kallades Th. Meyerfohn till
föreningens missionär; denne har först
iverkat i Palestina meii från 1882 iSt.
Petersburg. Från och med detta år bar
Ziousföreningeii i fin tjenst dessutom ut-
gifwaren af månadsbladet ,,der Freuiid
Israels-, pastor P. Werber i Balti-
more, hwilken ock har ett widsträckt in-
flytande såwäl genom sitt personliga mitt-
nesbörd som genom sin tidskrift. Zions-
föreningens organ: Lutheranereii norsk-
donska konferensens tidskrift. Meddelan-
den äfwen i norskt Misfions-blad for
Israel-
5) Tho Hedreiv Christian Work at
Chicago· Sommaren 1885 uppdrog sty-
relsen för ev. luth. generalfyuodens i
Baltimore Home Misfion åt pastor S.
D. Berger, docent wid teol. feminarieti
Chicago, att bedrifwa judemissioii. Ge-
noiu offentliga predikningar för judarne
sökte han fullgöra detta uppdrag. Uti
det af honom år 1887 uppgifua arbetet
har genom pastor Frefhmaus anordning
inträdt en komitö af olika bekännelser.
En proselyt arbetar genom husbefök och
traktatutdelniug. Ett läsrum för judar
är öppnadt. Meddelanden iThe Hebreiv
Christiati· «
s) Die methodiftische Inden-
Misfious-Gefellschaft zii Ga-
lena. J flutet af år 1886 bildadesi
Galeua, Illinois-, en komitö af prester
och lekmän, tillhörande den epifkopala
metodistkyrkan i Nordamerika, för att
uppfordra den metodistiska kyrkan till
mission bland Jsrael· Paftor J H.
Wallfifch blef af det bildade sällskapet
antagen fåsnm sekreterare och missionär.
Denne har nyligen genom ett cirkulär
uppmanat famtlige prefter af fin kyrka,
att lägga hand wid merket. Det offi-
ciella Boe-rit ok Missions of thc Epis-
oopal Methodists har för fin del ivägrat
bedrifwa judemoission ivid sidan af hed-
namissionen· Arsinkoinll till den 30
november 1887 540 kr. Meddelanden
i ,,Der christliche Apologete« (Cinciuati)
och i den af pastor Wallfisch utgifua ju-
demisstonstidfkriften »Jmnianuel«.
7) Die iocsleyanifche Jir-
den mission. Pastor Julius Ma-
gath wid Bmore College i Oxford
(Georgias har af den uordgeorgifka kon-
ferensen af ivesleyaner fått uppdrag att
bedrifwa judeniisfion. J juni 1886 ut-
gaf han det förfta numret af en tidskrift-
,,The Hebrew Missionary«. erbruari
1888 utkom fortsättning under titeln The
Hebrew Messenga1«·
Det äldsta sällskapet för judemissioui
Nordamerika mar Tho society kor me-
liorating the condition ot« the Jews.
Detta hade i fin tjenst C. F. Frey, Loir-
donsällskapets förste missionär, från 1823
till 1828, senare fråit 1845 till 1852
Joh. Neander, Bremerfällskapets förste
missionär. New-York tyckes hasioa wa-
rit det egentliga fältet för deras werk-
sanjheh
Ar 1870 uppkom The Amekioan Chri-
stian society kor Promoting Christia-
nity among the Jon-is in the City ok
New-York anti elsewhere. Deii 10
april 1872 ftadsästades detta under pa-
stor J. C. K. Milligans ledning stående
sällskap. Det underhöll en missionär
och hade omkring 8,900 kr. i årlig in-
komft.
Redan år 1847 fans Tho Baptjst
society kor the Evangeljzåtion ok the
Jens, kanske samma sällskap, hivilket år
1875 underhöll en missionär pastor Al-
inan i New-York. Slutligen fans äf-
wen en presbyteriaiisk judemission med
missionärer i New-York, Brooklyu och
Williamsburg, bwilkeii möjligen är den
samma forn det ofivaunämnda Ameriean
Christian societ-y uti New-York-
J Australien har pastor S. Fin-
kelsteiu i Melbourne år 1867 uppmanat
de australiska missionswännerna att un-
derstödja jiideniisfionen, som hatt sjelf
hade börjat bedrifwa. Oni arbetets fort-
gång har man icke lyckats få några un-
derrättelser. Till Australien ftälda för-
frågningar hafwa, såfoiii så många an-
dra, hittills förblifwit obefivarade. —
Men att missions-intresset der ännu är
lefwaude, bewisas af de gåfivor, som
derifråu inflyta till olika sällskap. Sär-
fkilt måste omnämnas, emedan de utgå
från kyrkliga fynoder, de regelmessigt
sända missionsgåsivorna, hioilkcr årligeii
uppgå till omkring 300 kr.
J Syd-Afrika — detta må flut-
ligeii anföras såsom ett betvis på det
systerliga deltagande, lnvilket frätt hedna-
misfionens sida här och der skänkes hen-
nes äldre syster judemisfiouen —- bilda-
des år 1886 en förening mellan missio-
uärer tillhörande Brödraförfamliugeni
Kaplandet, hwilkeii wiunlägger sig om
att wårda intresset för judemisfiouen i
de af kaffrer, hottentotter gels fingus be-
stående förfamlingarna. Arliga bidrag
sändas till luth. centralföreuingen. Dess-
utom sända Bafnto-kriftua, sjelfwa en
frukt af deii sydafrikanska missionen, som
utöfmas af sociåtå cles Missions Evan-
göquues, Paris, i fin ordning alltsedan
1886 gåfwor till den franska judemis-
fionen. — Så förgäta icke de nyligen i
Guds rikes aljoträd inympade grenarue
de för länge sedan afhuggna utan med-
werka dertill, att de genom Guds nåd
åter må bkifwa inympade.
För att icke förbigå någon oss bekant
werksamhet för judemissionen, wilja tvi
omnämna de sällskap, hwilka, utan att
hafwa särskilda judemissionärer, dock
werka evangeliscrande bland judarne.
Hit hör i första rummet The British
and Foreign Biblo society, hivilket
genom utgiftvaudc af den Heliga Skrift
på hebreiskt, judiskt-tyskt och judiskt-spanskt
språk icke blott på det kraftigaste under-
stödjer alla andra missioussällfkaps ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
