Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - karbolihappoliuos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karbolihappoliuos — karjapaimen
kar
(-liuos karbolsyrelösning.) -kalkki
karbol-kalk. -myrkytys karbolförgiftning. -neum
karbolineum. -saippua karboltvål. -terva
ks. -n e u m. -vanu karbolvadd. -vesi
kar-bolvatten. -öljy karbololja.
karbo|lnaatti * (kem.) karbonat -et -er.
-nyyli (ryhmä) (ketoryhmä)
karbonylgrup-pen. -rundum (kern.) karborundum -et.
kardaani||akseli (tkn. nivel—) kardanaxel.
-kytkin kardankoppling, -käyttö
kardandrev. -käy t töinen kardandriven, -nivel
(aut.) universal-, kardan|länk. -ripustus
kardanupphängning.
kardemumma (ms.) kardemumma -n.
-nma-ku kardemummasmak. -öljy
kardemummaolja.
kardinaali (kat.) kardinal -en -er. -kala
(Tanichthys albonubes) kardinalfisk. -kollegio
ks. -neuvosto, -luku kardinaltal. -narvo
kardinalsvärdighet, -neuvosto
kardinal(s)-kollegium; (paavin vaal.) konklav -en -er.
-nhattu kardinalshatt. -virhe (pää-,
perus/-virhe) kardinalfel,
kare 1. (tuulahdus, henkäys) fläkt -en -ar.
2. (väre) krusning. -htia* fläkta; brisa;
krusas; (kuv. hymy) leka8, -kuusi (ksv.)
krinolingran.
karenssi ||aika (vak.) karenstid. -vakuutus
(hylkäysvakuutus) karensförsäkring.
karhe (mv.) (hö)sträng -en -ar; heinät ovat
-etta höet är strängat, i sträng,
karhe|la sträv; kurkkuni tuntuu —lia det
känns strävt i halsen; vrt. karkea,
-aleh-tinen grov-, sträv |bladig. -asti strävt,
-ntaa* göra sträv(t). -us2 strävhet,
karhi 1. (äes) harv -en -ar. 2. ks. karhe,
karhi|lainen (ksv.) 1. (Carduus) tomttistel.
2. (ohdake) (Cirsium) tist|el -eln -lar. -ta
harva, -tseminen harvning.
karhu (el. Ursus) björn -en -ar. -aminen
(leik. velkominen) björnande. -amiskirje
björn-, krav|brev. -kainen ks. 1 i k o k u
h-nuri. -keihäs (ent. mets.) ^ björnspjut,
-koira (mets.) björnhund. -mainen
björn|-aktig, -lik.
karhun ajo björnjakt, -kaataja björnjägare,
-kynsi björnklo. -kämmen björnram,
-käpälä björntass, -köynnös snårvinda, -laukka
(ksv. Allium ursinum) ramslök. -liha
björnkött. -marja (ksv.) björnbär, -nahka
björn[-hud, -fall. -palvelus (kuv. huono palvelus,
vahinko) björntjänst, -palvonta (myt.)
björndyrkan, -penikka, -pentu björnunge,
-pesä (björn)ide. -pää björnhuvud, -rasva
björn|fett, -ister. -ruoho (ksv. Tofieldia)
kärrlilja, -sammal björnmossa, -talja
björn|-fäll, -hud. -tanssi björndans, -tappaja
björnjägare. -vatukka (ksv. Bubus fruticosus)
björn|bar, -hallon.
karhu||perhe björnfamilj, -pyssy björnbössa,
karhuta (velkoa) björna, kräva (jltk jtk ngn
på ngt).
kan grund -et -; (luoto) skär -et -; (kallio)
klippa; ajaa (joutua) —lie (mer.) stöta på
grund; grundstöta; stranda; ajaa asia —lie
(kuv.) bringa ngt att stranda; —Ue åjo
grundstötning, strandning.
karieeri jne. ks. kärf ieeri jne.
karikatyyri (pilakuva) karikatyr -en -er.
kari|ke* pl -kkeet avfall -et; krats -et;
(mtsh.) strö -et. -kupari avfalls-,
krats|-koppar; kopparavfall, -peite strötäcke.
-silkki flocksilke. -turve strötorv.
karikko* (kari) grund -et -; (riutta) rev -et -.
karikoida karikera.
karikukko (ent. luotolainen, el. Arenaria in-
terpres) roskarl.
karinen uppfylld av grund; klippig,
kari||seminen fallande; dråsande, -sta
(pudota) falla* (av, ned); (vilja) dråsa; —
muistista falla ur minnet; vrt. varista, -staa
(ravistaa) skaka (ut, av, ned); (sirottaa) strö3
(ut); (pudottaa) falla2 (ned); (mtsh.) klänga2;
~ männynsiemeniä klänga tallfrön;
(karistimella) kratsa.-staminen skakande; ströende;
fällande; klängning; vrt. -staa. -stamo
(mtsh.) klängningsanstalt, klängria. -stin
(kivr. ym.) krats -en -ar; (mtsh.) klängare.
-stus ks. karistaminen, (-laitos fmtsh.]
ks. k a r i s t a m o.)
karisuttaa*: (karistaa) skaka (ut, av, ned),
karits||a lamm -et -. -oida lamma. -oittaa*
låta lamma.
kariutua * ([er. kuv.] ajautua karille) köra
fast, haka upp sig, råka in i ett dödläge;
gå i baklås,
karja boskap -en; kreatur (pl); (lauma)
hjord -en -ar; nuori — ungboskap; lisätä
—ansa öka sin boskap; käydä —ssa
(paimenessa) gå i vall. –aura \raut.) kofångare.
-inen (yhd.) med . . . boskap, ladugård;
suuri— med mycket boskap (stort
boskapsbestånd, stor boskapsbesättning),
karjai|lsta ryta* (till).-su rytande; skrik -et
karja |tanta kreaturs |besättning, -bestånd
-et, -stam. -kartano ladugård; säterstuga;
(Et. Amer.) estancia. -kauppa
boskapshandel. -kko* ladugårds-, mjölk|piga; (Suom.
r.) deja. (-koulu, –opetus skola
[undervisning! för utbildning av dejor.) -kuja fästig.
-kymmenykset (hist.) pl kvicktionde,
karjalai||nen 1. (s.) karel|are, -ska. 2. (a.)
karelsk, -suus2 karelsk härkomst -en;
karelskt ursprung -et; (-sluonne) karelskt
kynne -t.
karja|IIaiva boskapsångare. -lan(karhukoira
karelsk björnhund. -paisti karelsk stek.)
-läto fäbod -en -ar. -lauma boskapshjord;
(— jota ajetaan toiselle paikkak.)
boskapsdrift -en -er. -maja fäbod; (er. tuntur.)
säterstuga, -markkinat ks. e 1 ä i n m a r
k-kinat.
karjan|lantimet * pl (-annin) boskaps-,
ladugårds (produkter. -hoitaja boskaps|skötare,
/. -sköterska, -hoito boskapsskötsel,
kreaturs (skötsel, -avel. (-koulu
kreatursskötar-skola.) -jalostus kreatursförädling,
(-yhdistys kreatursförädlingsförening.) -kasvattaja
boskapsuppfödare; vrt. m. -omistaja,
-kello koskälla, -käynti bete -t. -laidun
betesmark -en -er; mulbete, -omistaja
boskaps-, kreaturs|ägare. -paimen ks. k a
r-j a*-. *rehu boskaps-, kreaturs|foder. -siitos
kreatursavel. -tuonti kreaturs|mförsel,
-import. -tuote ladugårds-, boskaps [produkt,
-vakuutus kreatursförsäkring, -vienti
kreaturs lutförsel, -export,
karja||näyttely kreatursutställning, -paimen
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
