Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kokeellinen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kok kokeellinen -
pröva på (erfara, röna); -nut erfaren; kovia
-nut hårt prövad; ~ seikkailuja uppleva
äventyr; -nut (kaikki) tietää den som prövat
på, han vet. 2. (yrittää, koettaa): se on vielä
-matta det är ännu oprövat (ännu inte
försökt)^. (tuntea) erfara*, känna2; — helpotusta
erfara (känna) lättnad; ~ seuraukset jst
erfara följderna av ngt. 4. ~ (mets. katsoa,
kalata) pyydyksiä vittja; käydä -massa
(katoamassa) pitkäsiima vittja (vara o.
vittja) långreven.
kckce]]i|ncn experimentell; experimental-;
prov-, -eesti experimentellt; genom
experiment (prov, försök).
Ickeiijfirireii experimenterande. -lija
experimentator. -lia jtk anställa2 försök
(prov) med ngt; avprova ngt;
experimentera med ngt. -lu experiment -et -; (yhd.)
experimentell; experimental-; försöks-;
prov-, (-alue försöksområde, -aste
experimentstadium; [-ella på], -esine
försöks-objekt. -kausi försöksperiod, -kenttä
försöks-, experimental|fält. -metsä [mtsh.]
försökspark. -mielessä i experimentsyfte,
-n-balu experimentlust. -teitse på
experimentell väg. -tila försökslägenhet, -vuosi
försöksår. -yritys experiment -et.-.)
kckel|as -aan kandidat -en -er; (upseeri —
ym.) aspirant; ylioppilas— abiturient,
kckrira|tcn oerfaren; (perehtymätön)
oförfaren; (koettamatta oleva) o(be)prövad;
-tio-mampi, -ttomin mindre (minst) erfaren,
-ttcmuus* oerfarenhet.
kekemu|s erfarenhet; (perehtymys)
förfaren-het; tiedän -ksesta av erfarenhet vet jag,
känner jag till. -luku (mtsh.)
erfarenhetstal. -peräinen empirisk; ~ normaalisyy
(Iak.) adekvat orsak, -sääntö
erfarenhetssats. -tieteet de empiriska vetenskaperna.
kokeneisuus2 erfarenhet; förfarenhet;
(tuntemus) kännedom,
kckenilli (vär.) koschenill -en. -kirva (hnt.
Coccus cacti) koschenillsköld|lus -lusen -löss.
-väri koschenillfärg.
kokenut erfaren; förfaren; (perehtynyt)
bevandrad, beprövad; hemmasted (i ngt);
monenmoista (paljon) — mångjerfaren,
-beprövad; kovia — hårt prövad,
koket||eerata (keikailla, keimailla) kokettera.
-teria koketteri -et.
kokilli (met. valumuotti) kokill -en -er. - valos
kokillgjute. -valu kokillgjutning.
kck|ka* (er. veneen—) för -en; vrt. keula;
suoraan -an edessä rätt förut, -kaari ks.
keulakaari. -nuora fånglina, -puhe
(pila—) gyck|el -let, skämt -et, (kasku)
anekdot -en -er, historiett -en -er;
(sukkeluus) vits -en -ar; (leikinlasku) raljeri,
-puomi (mer.) klyvarbom. -puu (mer.)
bogspröt -et -.
kokkarPe klimp -en -ar; (köntti) klump -en -ar;
(maa—) (jord)koka; -eina i klimpar
(klumpar); klimpvis. -einen klimpig; kokig.
-eisuus2 klimpighet; kokighet. -ekeitto
(keit.) klimpsoppa. -oitua* klimpa sig;
(kem.) koagulera,
kokkasana gliring; stickord; pik; spydighet,
kokkeli (piimä—) ystad mjölk-en; ostkram;
- kokomaito
kvark; (muna—) äggröra. -piimä klimpig
surmjölk; ks. kokkeli.
1. kokki (pallobktr.) kock -en -er;
kulbakterie.
2. kokki * (ruoanlaittaja) kock -en -ar.
-mestari mäster-, över|kock. -poika
kockpojke; kökspojke.
1. kckko* (mrt. kotka) örn -en -ar.
2. kokko* (juhannus—) midsommareld;
lusteld. -valkea ks. ed.
1. koko 1. (a. tpm.) hel; (kaikki) ali; ~ maa
hela landet; ~ kansa hela (allt) folket; — arvo
totalvärde; hän on — mies han är en hel
karl; ~ talven (talven pitkään) vintern om;
hän tuhlasi — omaisuutensa han slösade bort
hela sin förmögenhet; sain niitä — joukon
jag fick en hel hop (mängd, massa) av dem;
~ joukon parempi rätt mycket bättre;
(melkoista par.) betydligt (avsevärt) bättre;
hän viipyi siellä — vuoden han dröjde där
hela året, (kokonaisen) ett helt år. 2. (adv.):
olet sinä — (aika) raukka! du är då en riktig
stackare! olipa se — (siunattu) onni det var
då en välsignad lycka (tur); ~ (aivan) hyvä
rätt (helt) bra; ~ paljon rätt mycket
(många); ~ hyvin rätt bra; vrt. kokonaan.
2. koko* (s.) 1. (läjä, kasa) hög-en -ar; hop
-en -ar; kerätä (yhteen) —on samla i en hög
(hop). 2. (suuruus) storlek -en -ar; (kirjp.
ym.) format -et -; (tilavuus) volym -en -er;
(ulottuvuus) dimension; (kasvu) växt -en;
koossa on eroa det är skillnad i storleken
(formatet, växten); luonnollista —a i naturlig
storlek; pientä —a i litet format; pieni —
litet format; pienois— miniatyrformat; hän
on kooltaan pienempi han är mindre till
växten; vrt. adv. kokoon, koossa,
koolla, koolle.
koko|laminen ks. koota; (koontaminen)
kodifikation. -amispaikka uppsamlings
|-plats, -ställe, -amispaja (asennus—)
montage-, monterings | verkstad,
koko|larkki (pap. mt.) helark, -arvovakuutus
helvärdesförsäkring. -askel (mus.) helton.
kokoelma samling, kollektion, -huone rum
för samlingar(na). -teos samlingsverk,
kokoiplija samlare; taide— konstsamlare,
-lijakansa (tnk.) samlarfolk; samlare, -lia
samla; vrt. keräillä,
kokoillan||elokuva, -filmi (tämä ja seur. m. <-»/
helaftonsfilm. -näytelmä helaftonspjäs.
-ohjelma helaftonsprogram,
kokoilu samlande, -halu, -into, -vimma
samlar|iver, -begär, -nit, -mani, -vurm.
kokoi inen: jnk — så stor som ngt; herneen —
(lika) stor som en ärt; av en ärts storlek;
minun -seni i min storlek; lika stor som jag;
(yhd.): eri — av olika storlek; olika stora;
pieni— liten; liten till formatet; (hnk.)
liten till växten; iso — stor; (hnk.) storväxt,
koko||jyväleipä helkornsbröd. -kannellinen
(mer.) heldäckad; ~ alus heldäckare. -kilon
pussi helkilospåse. -kuva bild i helfigur,
-kylpy helbad. -käännös helvändning; tehdä
— göra helt om, (m. kuv.) helomvändning.
kokolilas -aan (fink.) storväxt,
kokcliitti* (rak.) kokolit -en. -laatta
koko-litplatta.
koko|maito (miel. täysi-, kuorimaton maito)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
