- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
414

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mielihoure ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mie

mielihoure — mieltäkiinnittävä

vorit-, liv|häst. -houre fantasi -(e)n -er;
inbillning, -hyvin med tillfredsställelse (med
välbehag [förnöjelse, fägnad, nöje]);
(mielellään) gärna, -hyvä välbehag -et; (tyydytys)
hugnad, förnöjelse; (ilo) fägnad, nöje -t; lust
-en; (tyytyväisyys) belåtenhet;
tillfredsställelse; suureksi ’-kseni till min stora
tillfredsställelse (förnöjelse, belåtenhet), (-ntunne
lustförnimmelse; känsla av välbehag.)
-johde hugskott -et-; (päähänpisto) infall -et -;
ingivelse; fix idé -n -er. -juoma älsklings-,
favorit I dryck, -kirja älsklingsbok, -kukka
älsklingsblomma, -kuva fantasi(bild) ~(e)n
-er; föreställning; (kuvittelu) illusion,
(-maailma fantasivärld.) -kuvitelma ks. ku vi
telin a. -kuvituksejkas -kkaan fantasi!full, -rik.
-kuvituksellinen (kuviteltu) inbillad;
(haave-mainen ) fantastisk. - ku vi tuksellisuus2 det
fantastiska (i ngt); fantasirikedom,
-kuvi-tukseton fantasilös, -kuvitus fantasi (värld).

mieliülaulu älsklingssång, -lause
favorituttryck -et -; valspråk -et -. -lintu
favoritfågel. -lukeminen favoritlektyr -en. -nen
(yhd.) -sinnad, -stämd; vihollis— fientligt
sinnad (stämd); ystävällis~ vänligt sinnad
(stämd), -osa (teat.) favorit-, önske|roll.
-paha (haikeus) bedrövelse; (harmi)
grämelse, harm -en; (ikävä) ledsnad; (ikävyys)
obehag -et -; (pahaksipano) ogillande -t;
(tyytymättömyys) missnöje -t; (suuttumus)
ovilja, indignation; —kseni kuulin till min
bedrövelse (ledsnad) fick jag höra (hörde
jag); tuntea —a gräma sig; vara indignerad;
se herätti hänessä -a det bedrövade (grämde,
harmade, smärtade) honom; det väckte
hans harm (ovilja, indignation); ei siitä
ole muuta kuin —a (-harmia) man har
endast harm (obehag, ledsamheter) därav,
-pide åsikt -en -er; (ajatus) tank!e -en -ar,
mening; opinion -en -er; minulla on asiasta se
~ jag hyser (har) en sådan åsikt (mening,
tanke) om saken; yleinen — den allmänna
åsikten, (yleisön) opinionen: eriävä —
avvikande åsikt; lausua -pi teensä asiasta
uttala sin åsikt i en sak; uttala sig
beträffande (i) en sak; (yhd.) åsikts- jne. (–ero
meningsbrytning, -motsättning,
–eroavaisuudet meningsskiljaktigheter; åsikts
[olikheter, -divergenser. -suunta meningsriktning,
-tutkimus opinionsundersökning.)
-piteen-(ilmaisu menings-, [yl.] opinionslyttring.
-muodostus åsiktsbildning.)

mielipiteidenvaihto menings-, åsiktsutbyte;
diskussion.

mieli|lpuoli 1. (a.) svagsint; (sinnes)rubbad;
galen; vansinnig; (Iak.) avvita; berövad sitt
förstånd. 2. (s.j dårje -en -ar; galning;
vettvilling; vansinnig, -puolisuus2 svagsinthet;
dårskap, -runoilija favoritskald, -ruoka
favorit-, liv-, älsklings’rätt. -ruokalaji
favorit-, liv[rätt. -sairaala mental-, sinnes |sj
likhus. -sairaanhoito mental-, sinnes|sjukvård.
-sairassinnessjuk, - sairaus - mental-,
sinnes|-sjukdom.

mielisl|televyys2 inställsamhet, - televä
inställsam: lismande, -telijä som ställer sig in;
lismare, smilare, smil|er -ern -ar. -tellä
ställa2 sig in (hos ngn); göra* sig till (för
ngn); lisma (smila) (sig in hos ngn); fjäsa

(för ngn); -tetevä ks. ed.; (kursailla) krusa för
ngn; (imarrella) smickra.-tely inställsamhet;
lismeri, smilande; (imartelu) smickjer -ret.
(-nhalu behagsjuka, -nhaluinen behagsjuk.)
-tyä intagas, bli intagen (jhk av ngt),
(ihastua) hänföras, bli hänförd (av ngt),
förtjust (i ngn), betagen (i ngn); finna*
behag (i ngn); (mieltyä jhk) fatta tycke (smak)
för ngt; vrt. mieltyä,
mieli |l suosio ynnest -en; gunst -en; (suopeus)
bevågenhet; ~lia (mielellään) gärna,
(hyvällä) med (i) godo. -surmin: en — inte för
min död. -tauti (lääk.) ks. -sairaus,
(-lääkäri psykiatriker -n -, psykiat|er -ern
-rar. -nen sinnessjuk, -opillinen psykiatrisk,
-oppi psykiatri -n.) -tehtävä
favoritsysselsättning; vrt. -osa. -teko begär; längtan;
traktan; lust -en (för ngt), - tietty 1. (s.)
käresta; — ni kärestan min. 2. (a.) älskad, - työ
älsklingsarbete; se on hänen —tään det är
hans älsklingsgöra (hobby); tehdä jtk
-töik-seen göra ngt med nöje; finna nöje i ngt.
-valta godtycke -t; egenmäktighet; jnk
-vallassa (oleva) beroende av ngns
godtycke; -vallan teko godtycklig handling;
godtycklighet. -valtainen godtycklig;
(oma-) egenmäktig, -valtaisuus2
godtyckligt förfarande; godtycke -t, godtycklighet;
egenmäktighet. -ä (er. kirj.) ha* lust (för
ngt); (haluta) önska, åtrå3; vilja* ha
(ngt); (kaivata) längta (efter ngt),
mielle* förnimmelse; föreställning,
-kytkey-mä ks. -yhtymä, -maailma
föreställnings-, idé I värld, -piiri föreställningskrets,
-yhtymä idéassociation,
mielly||tellä* försöka2 behaga (intaga); vrt.
m i e 1 i s t e 11 ä. -ttäminen behagande,
-ttä-vyys2 behaglighet, behag -et; intagande
(sympatiskt) väsen; det angenäma (i ngt),
-ttävä behaglig, intagande; angenäm;
(viehättävä) anslående; tilltalande; sympatisk,
(-sti behagligt; angenämt; tilltalande,
sympatiskt.) -ttää* behaga; intaga*; (tehdä
hyvä vaikutus) slå* an; falla* (ngn) i
smaken; tilltala; niin kauan kuin se (sinua)
— så länge det behagar dig; så länge du
finner behag däri; ehdotus ei häntä -ttänyl
förslaget behagade honom inte (slog inte
an på honom, föll honom inte i smaken);
se ei ollenkaan -tä minua det behagar mig
inte alis (inte det ringaste); jag finner inget
som helst behag däri.
mielty||mys (tyydytys) tillfredsställelse;
(kiintymys) tillgivenhet; affektion; (ihastus)
förtjusning; (kannalus) bifall -et; -myksen
osoitus bifallsyttring, -ä* fatta tycke för
(finna behag" i) (jhk ngt); bli * intagen
av (betagen i) (ngt); bli förtjust (i ngt);
-nyt jhk (vara) intagen av (förtjust,
betagen i.) ngt (ngn); finna behag i ngt;
(harrastaa jtk) intressera sig för ngt;
erikoisesti -nyt jhk hysa förkärlek för ngt;
hän on kerta kaikkiaan siihen -nyt (päässyt
sen makuun) han har en gång för alla fått
smak för det; vrt. mielistyä,
mieltä järkyttävä uppskakande, upprörande,
-kiehtova fängslande; fascinerande,
«kiihottava eggande; upphetsande;
sensationell. -kiinnittävä ks. mielenkiinto i-

414

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free