Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mittauskohta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mittauskohta -
mätning; (in)tumning; (syvyyden)
plikt-ning, (vst.) lödning, -kohta mät-,
fix|–punkt; mät(nings)ställe, -koje
mät(nings)-instrument. -korkeus2 (mtsh.) mäthöjd.
-laite mätningsanordning, -lautakunta
mätningsnämnd. -luettelo (in)
mätningsprotokoll; (sht.) tumningslista. -menetelmä
mät-nings|metod, -förfarande, -oppi ks.
geometria. -pöytä (mnm.) mätbord,
mät-bräde. -sääntö mätningsregel; (vir.)
mätningsstadga. -todistus mätningsbevis. -
toimitus mätningsförrättning, -tulos
mätnings-, (sht.) tumnings|resultat. -virhe
mätningsfel. -vähennys mätningsavdrag;
(sht.) nedtumning. -väline
mät(nings)|in-strument, -redskap; måttverktyg.
mitta||va omfattande; betydande; fullmålig,
fullödig; stor; duktig, -vajaus undermål
-et; manko -t. -viivoitin mät|sticka, -linjal,
-vitjat pl (mnm., vanh.) mätkedja.-yksikkö
mått(s) enhet, -ylijäämä över [mål, -skott,
mitteli (kirjp.) mittel -n.
mittely mätning; uppmätning; miekan ~
fäktning; envig; duell -en -er; voimain ~
kraftmätning; vrt. m i t e 11 ä.
mitä 1. (intr. prn.) vad? vrt. mikä? ~
(uutta) kuuluu? vad nytt (hörs det)? ~ tehdä?
vad är att göra? 2. (ret.): vahvin ~ minä
muistan den starkaste (som) jag minns.
3. (komp.): ~ . . . sitä ju . . . dess, desto;
~ pikemmin sitä parempi ju förr dess
(desto) bättre. 4. (sup. vahv.) (kaikkein)
allra; (ylen) i högsta grad; ytterst, högst;
(adv. käyt. sup. edessä) på, i, med;
mieliala oli ~ hilpein stämningen var den
allra gladaste (var ytterst animerad);
~ vaihtelevin sisällys det allra mest (ett
synnerligen) omväxlande innehåll; ~
kauimmin i det längsta; ~ pikimmin med det
första (snaraste); ~ varovaisimmin
(helpoimmin) med största försiktighet (lätthet);
~ kaunein den allra vackraste; ~
moitittavin (ta) i högsta grad (ytterst, högst,
synnerligen) klandervärt; ~ jyrkimmin på det
bestämdaste; ~ lähimmässä yhteydessä i det
allra närmaste samband; — lurmiollisinta
det allra mest fördärvliga; ytterst (högst)
fördärvligt; ~ ihanin päivä den allra
härligaste dag. 5. (snt.): ~(s) (ajattele[s]!) jos
mentäisiin sinne! tänk om vi gick dit! ~
turhia! strunt! lappri! bagateller! ~pä
(niistä) pitkistä puheista! det är ingen vits (idé)
med långa resonemang; långa resonemang
tjänar inte till ngnting; sano ~ sanot säg vad
du vill; (vähät) siitä! strunt i det! (entä
sitten!) än sedan! se ei merkitse ~än det
betyder ingenting (föga); eikö vielä ~!
hör man på! vad mer! ~s ollakaan (niinpä
niin) allt nog; ~pä (sitten)! vad spelar det
för roll! än sen!
mitä||ttömyys2 intighet; obetydlighet;
oansenlighet; futtighet, tarvlighet; haltlöshet;
ogiltighet; betydelselöshet; (arvottomuus)
värdelöshet; (vähäpätöisyys) ringhet; (Iak.)
nullitet; ehdoton (täydellinen, osittainen) ~
(Iak.) absolut (total, partiell) nullitet; vrt.
mitätön; tunnustaa -ttömyytensä
erkänna sin ringhet (intighet, litenhet),
(-julis-tus [Iak.] nullitetsförklaring. -känne nulli-
- moitittavuus moi
tetstalan, -peruste nullitetsgrund. -toteama
fastställelse av nullitet.) -tön intetsägande,
intig; (vähäpätöinen) obetydlig; oansenlig;
(arvoton) värdelös; (pieni) ringa (tpm.);
(kehno) futtig, slät, tarvlig, lumpen;
(paik-kansapitämätön) haltlös; (kelpaamaton)
ogiltig; (pätemätön) ogill; (merkityksetön)
betydelselös; julistaa -ttömäksi
(voimattomaksi) ogiltigförklara; annullera; tehdä
-ttömäksi (tyhjäksi) göra om intet; omintetgöra;
(leimalla) makulera; ks. mitätöntä ä;
-ttömän näköinen obetydlig; oansenlig till
utseendet (till det yttre); mennä -ttömiin
krympa ihop till en obetydlighet, (myttyyn)
gå om intet; menköön -ttömäksi (jääköön
sikseen, Iak.) ligge ogill; -ttömän pieni
minimal; -ttömän pieni määrä ett minimalt
(ett försvinnande litet) antal, ett
försvinnande fåtal, -töntää* (leimata mitättömäksi,
annuloida, makuloida) makulera,
mitään ks. mikä, mikään, mitä.
-sanomaton intetsägande; ks. mitätön,
mnemoniikka * (muistioppi) mnemonik -en.
mobili ||såå tio (liikekannallepano. sot.)
mobili-sation. -soida (panna liikekannalle, m. kuv.)
mobilisera.
modaali Unen (kiel.) modal, -sesti modalt,
-suus2 modalitet.
modern i modern, -ismi modernism, -isoida
(nykyaikaistaa) modernisera, -isoitua*
moderniseras. -isti modernist,
modisti modist -en -er.
modul| jaa tio (mus.) modulering, -oida
modulera.
modus (kiel.) (ett, en) modus - -. -muoto
modusform.
mohikaani (intiaan.) mohikan -en -er;
viimeinen ~ (kuv.) den sista mohikanen,
mohääri (vaat., -villa) mohär, mohair -en.
moiliainen (vanh. porkkana) mo|rot -roten
-rötter.
moi|nen sådan (där); slik; (vertainen) make
-n; (kaltainen) lik; ~ mies en sådan (slik)
karl; (j.) sicken (töcken) en karl; en ole -sta
(ennen) kuullut jag har inte hört ngt
sådant (slikt) förr; jag har inte hört på maken;
vrt. mokoma,
moisio (herraskartano, er. hist. Eestissä)
herrgård -en -ar.
moiskahtaa* (onom.) klatscha, smälla,
moit|e* (m. Iak.) kland|er -ret;
reklamation; (nuhde) tad|el -let; förebråelse; saada
-teita jst få uppbära klander (bli klandrad,
få förebråelser) för ngt; siinä ei ole -teen
sijaa det lämnar inget (inte) rum för
klander; det är klanderfritt (gjort); tuomion ~
(Iak.) domkval -et -.
moite||aihe anledning till klander. -aika
klandertid. -känne klandertalan, -lause (ett)
klander|votum pl-vota. -oikeus2 klanderrätt.
-peruste grund för klander. -säännöstö
klanderinstitut.
moitllinta* klandrande; kland|er -ret;
tad-lande, tad|el -let. -iskelija kalfatrare,
häcklare, klandrare. -iskella uttala klander (över
ngt); kalfatra, häckla (ngt); (jankuttaa)
gna-ta (på ngt), -iskelu kland|er, -rande;
gna-t(ande). -ittava klander-, tadel| värd.
-itta-vuus2 det klander-, tadel|värda (i ngt).
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
