Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - murtoluku ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mur
murtoluku —• mustalaisina tkue
-luku (mat.) brutet tal; bråk -et. -maa
(urh. nyk. tav. maasto) terräng-en-er.
(-hiihto, -juoksu, -ratsastus ks. maa s-
to~.) –osa bråkdel, -pinta brottyta, -raja
(luj.) brottgräns, -sauma brottfog. -
vakuutus inbrottsförsäkring; ottaa — , panna
-kseen (-vakuuttaa) försäkra mot inbrott;
inbrottsförsäkra. -varas inbrottstjuv,
»varkaus2 inbrottsstöld, -varmuus2
brottsäkerhet. -vesi bräckt vatten, -viiva (mat.)
bruten linje; (tekn., geol.) sicksacklinje;
brottlinje, -yritys försök till inbrott;
inbrottsförsök,
murtu|a* 1. brytas*, bräckas2; gå* sönder;
knäckas2; krossas; brista*; vastarinta ei
vielä ole -nul motståndet har ännu icke
brutits. 2. (kuv. lannistua, masentua)
förlamas, förslappas; (kukistua) falla* (jhk på
ngt); (turmeltua) ruineras; vrt. murtaa;
olla -maisillaan närma sig bristningsgränsen;
terveys oli -nut hälsan var bruten (hade fått
en knäck); hän -i (kuv.) han blev bruten
(knäckt, förkrossad); sydän -i hjärtat brast;
-nein mielin förkrossad, tillintetgjord;
mieleni -i jag blev nedslagen (förstämd),
-ma brott -et -. -maton som inte bryts;
obruten; som inte krossa(t)s; (voittamaton)
okuv|ad, -lig; (luja) fast; (tkn. luj.)
brott-fast. -mattomuus2 (kuv.) okuvlighet;
fasthet. -minen bristning, -mis (kohta brottställe,
-raja brott-, bristnings|gräns.) -mus (er.
vanh.) förkrosselse, -neisuus2 förkrosselse,
nedslagenhet, -nut bruten; (musertunut)
förkrossad; vrt. murtua,
muru 1. smul|a -an -or; (jyvä) korn -et-;
(palanen) bit -en -ar. 2. (hyv.) ks. -nen.
-inen (ksv. ym.) grynig, -nen ks. mur u;
-senil (hyv.) mitt lilla (socker)gryn!
museo muse|um -et -er. -arvo musealt,
mu-sei|värde. -esine museiföremål. -luettelo
museikatalog. -nhoitaja musei|föreståndare,
-intendent, -nvahtimestari
museivaktmäs-tare. -rakennus niuseibyggnad. -seura
museiförening. -tavara museigods.
muserjjrin* kross -en -ar. -rus krossning;
(kuv.) förkrosselse, -taa* krossa, (kuv.)
förkrossa, -taja som förkrossar; (tkn.)
kross -en -ar. -taminen (för)krossande;
krossning. -tava förkrossande; ~ tappio (kuv.)
ett förkrossande nederlag, -tua* bli
(förkrossad, tillintetgjord; krossas.-tuma
kross-sår -et -. -tuminen (sönder)krossning; (kuv.)
förkrosselse,
musiiki I [llinen musikalisk, (yhd.) musik-,
-n(harrastus musikintresse, -historia
musikhistoria. -johtaja musikdirektör,
-opettaja musiklärare, -opetus
musikundervisning. -teoria musikteori, -tuntija
musikkännare. -ystävä musikvän.)
musiikki * musik -en; vrt. soitanto, -aisti
sinne för musik, -akatemia musikakademi,
-arvostelija musikjkritiker, -recensent,
»arvostelu musik|kritik, -recension,
-automaatti musikautomat, -draama musikdrama. -
elokuva ks. -film i. -elämä musikliv, -filmi
musikfilm. -historiallinen musikhistorisk.
-huone musikrum, -kappale musikstycke,
-kauppa musikhandel, -kauppias
musikhandlare. -kaupunki musikstad. -konservatorio
musik konserv a tori u m. -korva ( sävelkorva,
»korva») musiköra: gehör -et. -lava
musikestrad. -lehti musiktidning, -liite musikbilaga,
-maailma musikvärld(en). -mies musiker,
-opisto musikinstitut, -oppi musiklära.
-ti-relitööri director rnusices; musikdirektör,
musiivikulta musivguld.
musikaalinen musikalisk, -suus2 musikalitet.
musikantti* (vanh. leik.) musikant; spelman,
musikka * (ent. ven. rahvaanmies) musjik
-en -er.
muskat|]elli 1. (—viini) muskatvin;
muska-tell. 2. (—rusina) muskatrussin. -ti * 1. ks.
-elli. 2. ks. m u s k o 11 i. -tiviini
muskatvin; muskatell -en.
musket|ti* (hist. sot.) musköt -en -er. (-mies,
-soturi musketerare, musketör, -tuli
mus-kö teld.) -ööri ks. m u s k e 11 i|m i e s, -s
o-t u r i.
muskotti * 1. (-puu, ksv. Myristica)
rnus-kotträd(et). 2. (mst.) muskot -en. -kukka
muskotblomma, (-öljy muskotblomolja.)
-pähkinä muskotnöt,
muskoviitti* (kiv. vaalea kiille) muskovit
-en.
musliini (vaat.) muslin -et (-en), -nen av
muslin; muslins-,
muslim (musulmaani, mhm. hnk.)
muhammedan (mohammedan) -en -er.
must|[a 1. (a.) (vär.) svart; (tumma, kuv.)
mörk; -issa (an) (oleva), -iin pukeutunut
(puettu) svartklädd; kentällä ’ (kenttä) oli
väkeä —naan fältet var svart av folk; se
on — pilkku (ikävä tahra) hänen
elämässään det är en mörk punkt i hans liv; ~
pekka (kort.) svarte Petter; ~ magia (taik.)
svart[konst, magi; ~ lista svartlista; ~ taulu
svarta tavlan (määr.); petsata —ksi
svart-betsa. 2. (s.) det svarta; svärta. 3. (kuv. a.
synkkä): mieli —na mörk i hågen, -aaja
(kuv.) som svartmålar; svartmålare,
-aa-miiien svärtande; (kuv.) ned|svärtande,
-svärtning; svartmålning; smuts|kastande,
-kastning.
musta||haapa ks. -poppeli, -harjainen
svartmanig. -herukka (ksv. Ribes nigrum)
svart vinbär; tistron -et -. -hko svartaktig;
stötande i svart; något svart, -ihoinen svart-,
(tumma—) mörk|hyad. -inveljestenluostari
(kat.) svartbrödrakloster, -j aikain tiaani
svartfotsindian; svartfot. -joutsen (el.
Cyg-nus atratus) svart svan. -juovainen
svart|-strimmig, -randig, -juuri (ksv. Scorzonera)
svartrot, -karvainen svarthårig. -
kaulaillen svarthalsad. -keitto (keit.)
svartsoppa. -kettu svart-, silver|räv. -kiharainen
svartlockig, -kirja svartbok. -ksi|palanut,
-paleltunut svart |bränd, -frusen, -kulmainen
med mörka, svarta ögonbryn; svartmuskig.
- kurkku - uikku (el. Podiceps auriius)
svart-hakedopping. -kärkinen med svart spets;
svart i spetsen,
mustalai|jnen zigenare; tattare. - s (akka
zige-narkäring; tatterska. -elämä zigenar-,
tat-tar|liv. -joukkio, -joukko zigenar|följe, -hord
-en -er, -band -et -; tattarfölje -t -n. -kieli
zigenarspräk [-et]; zigenska[n]; romani.-leiri
zigenarläger. -luonne, -luonto zigenarnatur.
-mainen zigenaraktig. -matkue zigenar-,
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
