Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
som deriverade det från ordet xarccQaddeip afbryta, förvirra,
grumla. Dock betecknades dermed ej blott hvad vi nu kalla
starr, utan i allmänhet hvarje sjukdom deri synförmågan
stördes genom en nära bakom pupillen belägen fördunkling.
Fästande sig blott vid de mest framstickande symptomerua,
kallade man den blindhet, der pupillen visade ett gråaktigt
utseende grå starr; der den förblef svart svart starr; der den
åter visade en grönaktig skimmer genom rellex från ögats
botten, t. ex. till följe af en framträngande svulst, sades grön
starr (Glaukom) äga rum.
Hvad svenska benämningen starr beträffar, torde den
härleda sig fråu tyska ordet Staar, som i äldsta tider äfven
skrefs Starr, och uppgifves vara bildadt af ordet Starrsehen,
vårt svenska stirra.
Under medeltiden, då all fri forskning tillbakaträngdes
af det rådande religiösa svärmeriet, och inom
läkarevetenskapen Galeni läror gällde såsom oantastbara sanningar, var det
så mycket svårare att vederlägga åsigten om starr, som man
hvarken plägade operera den genom att utdraga den ur ögat,
och ej heller anatomiskt undersöka med starr behäftade ögon.
Starren fick derföre fortfarande gå och gälla för en bakom
pupillen nybildad hinna.
Emellertid hade redan i början af 3:dje seklet fore
Christus, läkarnes antal i Alexandria blifvit så stort, att de, i
stället för att som förut omfatta medicinen i sin helhet, blott
egnade sig åt någon af dess hufvuddelar. Medicinen sönderföll
sålunda i egentlig Medicin, Kirurgi och Rhizotomi (eller
Farmaci). Såsom Celsus uttryckligen uppgifver, hade väl denna
delning i specialbrancher till följd en finare bearbetning af de
flesta vigtigare kirurgiska operationer, men skulle utan tvifvel
hafva ländt till ännu vida större nytta, derest ej
Alexandri-nernes sofisteri och lättsinne bragt vetenskapen på afvägar.
Härtill kom ännu stoltheten och öfvermodet hos medicinarne,
som ville betrakta de begge andra klasserna som sina tjenare.
Från denna tid daterar sig äfven den Hippokratiska eden att
en läkare (medicus) ej skulle befatta sig med stensnitt, utan
lemna dylikt sysslande åt handtverkarne (Chirurgi). Då Ga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
