Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
i allmänhet rödfärgade stenar, äfvensom att dessa ej kunna
afgifva ljus, är det väl temmeligen påtagligt att de
förblandade reflekteradt med sjelfständigt frambragt ljus.
År 1602 eller 1603 skedde likväl tillfälligtvis en
upptäckt, som visade att man verkeligen, och det ganska lätt, kan
bereda en substans med de underbara egenskaper, som de
gamla tillskrefvo karbunkeln.
En skomakare i Bologna, Vincenzo Casciorolo, som
sysslade med alchemi, hade funnit en tung sten, som han i
förmodan att den innehöll silfver, försökte att smälta. Detta
lyckades väl ej, men i stället faun han till sin förvåning att
stenen erhållit förmågan att fysa i mörkret, efter att förut
hafva utsatts för solljuset. Stenen bestod af tungspath, och
hade genom hettan och de omgifvande kolen i sina ytliga
lager reducerats till svafvelbarium, hvilket ännu, likasom och
de närastående svafvelstrontium och svafvelcalcium, utgöra
ett af våra starkast fosforescerande ämnen. Väl beredda,
kunna dessa, sedan de någon tid insupit solljus, fortfara att
lysa i mörkret under flere timmars tid.
Föröfrigt är antalet fosforescerande ämnen mycket stort;
dit höra en mängd fluor-, chlor-, cyan- m. fi. föreningar
mest med alkalier och alkaliska jordarter. Alla skilja de
sig likväl från vanlig fosfor, deri att de ej likt denna
behöfva luft för att lysa, utan kunna göra det lika väl i lufttomt
rum och under vatten, sedan de förut blifvit utsatta för
sol-strålarne eller ock uppvärmda eller gnidna. Att. en del
diamanter under samma inflytanden äfven erhålla förmågan att
lysa i mörker fann Boyle redan år 1663.
Genom spjälkning eller sönderstötning af en mängd äm
nen t. ex. fältspath, socker, kan likaledes ljusfenomen
framkallas. Skakar inan i en flaska torra krystaller af
salpetersyrad uranoxyd, så att de stöta mot hvarandra, ser det i
mörkret ut som vore hela flaskan fylld af gnistor. Uti en
del saltlösningar uppstår likaledes en gnista hvar gång en
krystall bildar sig. Berzelius kände det redan om tluorcal
cium och svafvelsyrad! natron. Praktfullast kan man
observera fenomenet., om man, enligt Henrik Roses föreskrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
