Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
af de bekante anatomerne Joh. Muller och And. Retzius
ansetts vara följden af ett sår, som under djurets lifstid och
det upder en tidigare ålder blifvit detsamma tillfogadt af
menniskohand, antagligen med en kastpil. Den närmare
beskrifningen öfver de spår kastvapnet qvarlemnat i
ryggrads-benen bevisar på det tydligaste rigtigheten af de gjorda
förutsättningarna.
Enligt Caesars beskrifning var uroxen stark, snabbfotad
och vild; han yttrar om densamma: 71Magna vis eorum et
magua velocitas: neque homini, neqne ferae, quam
conspexe-rint, parcuntéV Dess horn begagnades, beslagna i kanterna
med silfver, af germanerna liksom af de nordiska folkslagen
(barbari septentrionales) till dryckeskärl och kunde ett
sådant horn, enligt Plinii uppgift, inrymma en urna eller
närmare 5 svenska kannor.
Enligt Cuvier s åsigt härstammar den tama boskapen
ifrån uroxen, men detta kan påtagligen endast gälla de stora,
långhornade raserna såsom t. ex. den holsteinska,
friesländ-ska o. s. v. På tvenne ställen i Skottland, nemligen i en
park vid Millingham (andra skrifva Chillingham) samt vid
Hamilton förekommer ännu en till hälften vild boskapsras af
hvit färg med svart nos och med invändigt samt emot
spetsen roströda öron, som har hvita och endast i yttersta
spetsen svarta horn. Denna nog egendomligt tecknade
boskapsras, afbildad i Illustrirte Naturgesch. s. 268, fig. 970, som
enligt uppgift ännu aldrig egentligen blifvit tämd och under
medeltiden haft en ganska stor utbredning öfver den
sydligare delen af Skottland, den nordligare delen af England
äfvensom i Wales, anses af flere såsom direkte nedstigande
från och närmast beslägtad med den egentliga uroxen, ehuru
Nilsson, som sett ett uppstoppadt exemplar deraf i British
Museum i London, påstår, att den stora holsteinska rasen
både till hufvudets form och hornens storlek kommer
mycket, närmare till urus än denna 71 White Scotch Bull.™
Andra korthornade och småvexta europeiska
boskapsraser anser man härleda sig dels från den i diluviala lager
anträffade Bos’ longifrons Ow., t. ex. den bruna schweitziska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
